Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

Boksamtal

Kalhugga eller inte kalhugga? Det är vad skogsdebatten kommit att handla om. Kanske missar vi andra viktiga frågor, som hur man tar upp hyggen, hur stora de ska vara och hur gammal skogen får bli innan den avverkas? Det här är några av de diskussioner som förts inom en arbetsgrupp vid KSLA. (Foto: Henrik Ekman)

Samtalet kan följas såväl på KSLA som Zoom.


Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen? Mer information ✕
Mer information

Vi styrs av känslor. Det vackra är ofta det rätta. Med ett mjukare, mänskligare skogsbruk skulle konflikterna i skogen minska. Det tror arbetsgruppen som funderat på den allt djupare polariseringen i skogsdebatten. Under detta boksamtal presenterar vi och diskuterar gruppens tankar.

Panelen består av:

• Amalia Mattson, skogsägare i Roslagen. Nyinvald ledamot i KSLA.
• Sören Peterson, jägmästare och skogsdirektör Holmen Skog. Även han nyinvald ledamot.
• Björn Hägglund, professor, tidigare generaldirektör för Skogsstyrelsen och vice vd StoraEnso. I dag pensionär och skogsägare i Vallentuna utanför Stockholm.
• Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.

Samtalet leds av Henrik Ekman, författare och vetenskapsjournalist som varit med i arbetsgruppen.

– Vi tror att allmänhetens negativa syn på hyggen är den mylla där mycket av kritiken mot skogsbruk gror och växer, säger gruppens sammankallande Carl Henrik Palmér. Vi tror att polariseringen skulle minska om skogsägarna skapade trivsammare skogar än i dag.

Gruppen lägger fram 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk. Några exempel: Satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänk på hyggets utformning i landskapet. Gruppen är samtidigt noga med att inte ge sig in i debatten om hur mycket skog som behöver sparas för framtiden. Det är en fråga för forskare och politiker.

Ett trivsammare skogsbruk är viktigt, men gruppens analys är att en bra skogsdebatt också kräver förståelse för dimensionen tid.

Samtalet avslutas med mingel och förtäring.

 


Snabb markpackning, långsam återhämtning: hur förhindrar vi att markpackningsskador byggs upp över tid?

Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång tid det kan ta för marken att återhämta sig.

Snabb markpackning, långsam återhämtning: hur förhindrar vi att markpackningsskador byggs upp över tid?

Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång…

Skogsbrukets teknikutveckling – nuläge och framtid

Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, en nödvändig produktivitetsutveckling i skogsbruket.

Skogsbrukets teknikutveckling – nuläge och framtid

Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare,…

What happened at COP 17 and 31? Post-match analysis of the Climate and Biodiversity conferences

We will explore key developments, emerging opportunities and challenges, and discuss how international climate and biodiversity efforts can be better aligned.

What happened at COP 17 and 31? Post-match analysis of the Climate and Biodiversity conferences

We will explore key developments, emerging opportunities and challenges, and discuss how…

KSLA syns, hörs och gör skillnad – tack vare våra ledamöter!

Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De internationella ledamöterna presenterar vi den 27 januari.

KSLA syns, hörs och gör skillnad – tack vare våra ledamöter!

Vid sammankomsten i december hälsar vi de nyinvalda svenska ledamöterna välkomna. De…