Under hösten 2024 meddelas många beslut som spelar roll för uppbyggandet av en robust svensk livsmedelsberedskap: budgetpropositionen med de särskilt avsatta ytterligare medlen för civilt försvar, det tidigarelagda totalförsvarsbeslutet med totalförsvarets riktning för de kommande åren och den uppdaterade Livsmedelsstrategin 2.0. Inom ramen för KSLA:s försörjningsberedskapsprogram bjuder arbetsgruppen Livsmedelsvärdekedjan in till ett seminarium för att diskutera dessa frågor.
Detta delikata kugghjul av propositioner och strategier från såväl regeringen som separata departement ska kroka i varandra för att förhoppningsvis landa i en riktning som drar åt samma håll och där insatserna kan förstärka varandra. Och det sker i en turbulent omvärld med krig i vårt närområde, ekonomisk nedgång, överhängande hot om handelshinder med mera.
Johan Berggren, statssekreterare på Försvarsdepartementet, medverkar i seminariet för att presentera civilförsvarsriktningen där det på sikt ska gå cirka 1,6 miljarder kronor per år till beredskapsarbete inom livsmedelsförsörjning och dricksvatten – den tredje största enskilda sektorn efter hälsa, vård och omsorg, samt elektroniska kommunikationer och post. Det blir inspel från forskning, civilförsvar, myndighet och näringslivet.
På vilket sätt kan statsbudgeten möta upp mot de centrala åtgärder som kan stärka livsmedelsförsörjningen och -beredskapen på bästa sätt? Vilka ömsesidiga beroenden som finns mellan livsmedelssektorn och övriga sektorer? Hur prioriterar vi dessa viktiga medel för att få bäst avkastning? Svaren på detta får vi under seminariet. Varmt välkomna!
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…
