BAHP Presentationsfolder 2017


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Välkommen till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek och arkiv

BAHP, d v s enheten Bibliotek, arkiv och historiska projekt, presenterar här sin verksamhet och de tjänster som biblioteket och arkivet kan erbjuda.

Foldern som pdf.

 


Fortbildning för landsbygdsutvecklare – KSLAT nr 9-2002

…

Fortbildning för landsbygdsutvecklare – KSLAT nr 9-2002

…

Socker i global handel, jordbruk och folkhälsa – KSLAT nr 11-2006

Socker är föremål för debatt inom flera olika läger. Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. Inom andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion. Dessa och många fler aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker diskuterades vid KSLAs konferens den 30 mars 2006

Socker i global handel, jordbruk och folkhälsa – KSLAT nr 11-2006

Socker är föremål för debatt inom flera olika läger. Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. Inom andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion. Dessa och många fler aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker diskuterades vid KSLAs konferens den 30 mars 2006

Klimat och markanvändning mot 2030 – KSLAT nr 4-2020

Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta.

Klimat och markanvändning mot 2030 – KSLAT nr 4-2020

Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.