En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land.
Kan i- och u-ländernas jordbruk utvecklas parallellt och i harmoni med varandra? Det finns en hel del i den internationella jordbrukspolitiska debatten, både inom EU och WTO, som tyder på konflikter av både politisk och kommersiell art, men också tecken på att det finns möjligheter.
Jordbruk kommer även i framtiden att vara en viktig näringsgren i Sverige och i i-världen, men sannolikt producera delvis andra varor och tjänster än för närvarande. För många u-länder är jordbruket en viktig startpunkt och en del av vägen mot välfärd. Dessa länder behöver därför få möjlighet att, precis som vi i Sverige gjorde en gång i tiden, utveckla jordbruket från ett självhushållningsjordbruk till ett jordbruk som kan sälja på lokala marknader, för att i nästa etapp förse städer med livsmedel, handla med angränsande länder och så småningom kunna konkurrera på världsmarknaden.
Syftet med denna antologi är att utifrån Sveriges nya politik för global utveckling (PGU) belysa dels samband och målkonflikter inom jordbruk, handel och utveckling, dels möjligheter till ökad samstämmighet.
Bokprojektets styrgrupp: bonde och biståndskonsult Mats Denninger, ämnesrådgivare Inge Gerremo, professor Per Wramner, docent Stefan de Vylder samt akademiens sekreterare Bruno Nilsson.
Publikationen är slut i tryck.
Välkommen till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek och arkiv BAHP, d v s enheten Bibliotek, arkiv och historiska projekt, presenterar här sin verksamhet och de tjänster som biblioteket och arkivet kan erbjuda.
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
