Sammankomstens titel var ”Anpassning av jordbruket och livsmedelssektorn till ett klimat i förändring – vad kan vi göra på kort och lång sikt?”
Att prata väder är inte alls så oskyldigt som det låter. I alla fall inte om du pratar med en lantbrukare. Den här sommaren har gett oss en föraning om vad framtida klimatförändringar kan komma att föra med sig – eller kanske redan har fört med sig?
– Lantmännen har identifierat väder och klimatförändringar som lantbrukets största risk, inledde moderatorn Patrik Myrelid. Samtidigt är det viktigt att inte förväxla väder och klimat, och det är egentligen först när vi summerar olika väderhändelser över tid som vi kan se om de är en del av ett förändrat klimat eller skulle ha kunnat hända ändå.
Ett sätt att anpassa växtodlingen till ett förändrat klimat är att satsa på nya sorter som kan motstå torka och tåla större nederbördsmängder bättre. Föredragshållarna pekade på flera faktorer som är nödvändiga för att klara klimatanpassningen: bättre lönsamhet i lantbruket, ökad flexibilitet i produktionssystemet med mer svensk animalieproduktion, att klimatanpassningen integreras i övrigt arbete med landsbygdspolitiken och att åtgärderna är kopplade till även andra mål än bara anpassning till klimat.
Sammankomsten går att se i efterhand här.
Rapport från överläggningsämnet den 10 november 2022.
Rapport från ett hybridseminarium den 20 april 2023.
Referat från ett hybridseminarium med rapportlansering den 27 maj 2024.
Om Caseutmaningen 2018 – How Tall is a Pine? – där uppdraget var att arbeta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens nyttor.
