KSLA Koncentrerar: Jordbruk och biologisk mångfald

Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.

Rubriker i denna rapport:

  • Jordbruket är viktigt för den biologiska mångfalden
  • Slåtter- och naturbetesmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden och ger oss många ekosystemtjänster
  • De värdefulla slåtter- och naturbetesmarkerna måste skötas på rätt sätt
  • Gräsmarkernas biologiska mångfald måste bevaras också i de intensivt odlade landskapen
  • Dagens förvaltning måste förbättras

Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.


Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Success Stories of Agricultural Long-term Experiments – KSLAT nr 9-2007

This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.

Success Stories of Agricultural Long-term Experiments – KSLAT nr 9-2007

This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.

Miraklet som skapat ett monster – KSLAT nr 5-2022

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.

Miraklet som skapat ett monster – KSLAT nr 5-2022

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.

Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.

Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.