Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.
Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.
Rubriker i denna rapport:
Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.
I oktober 2009 anordnade KSLA det seminarium om vindkraften som presenteras i detta nummer av KSLAT. Seminariet belyste frågor om samhällsnytta och utveckling med fokus på hur dagens planering för vindkraftslokalisering går till, hur landskapsanalyser genomförs och vilka effekterna är på landskap, natur och kultur.
Akademien önskar Glad Sommar 2013 med ett nytt nummer av KSLA Nytt & Noterat!
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
