Under mer än 180 år har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien verkat för lantbrukets förkovran i Sverige. Pionjärerna, sådana som Abraham Niclas Edelcrantz, Carl Fredrik Akrell och Jöns Jacob Berzelius, såg från början till att ett stort och unikt källmaterial samlades in från hela landet för att bli ett ”statistiskt arkiv” – något som gör Akademiens arkiv till en riksangelägenhet för agrarhistorisk forskning. Studium av arkivets handlingar ger inblick i snart två sekels utveckling av de areella näringarna.
Skriftens syfte är att presentera Akademiens arkiv, vad detta innehåller och kan användas till, för att stimulera användningen av detta rika material. Den riktar sig till forskare i vid mening, med ett historiskt intresse för lantbrukets och agrarsamhällets förhållanden.
Framställningen är uppdelad i tre delar. Inledningsvis skisseras en lång rad forskningsidéer, som bör vara möjliga att genomföra med Akademiens arkiv som utgångspunkt. Därefter följer en överblick över de allra viktigaste sökinstrumenten i arkivet. Till sist ges ett sammandrag av hela innehållet i arkivet, så som det står uppställt på sina hyllor. Serie efter serie presenteras med korta kommentarer och hänvisningar. Dessutom finns personer, orter och sakförhållanden upptagna i ett alfabetiskt register som pekar ut enskilda serier i arkivet.
Anders Perlinge är arkivarie, fil.kand. och doktorand vid Institutet för Folklivsforskning i Stockholm med inriktning på agrara kreditmarknadshistoriska problem. Perlinge är även knuten till Nordiska museets dokumentationsavdelning och ledamot av KSLA:s Biblioteks- och publiceringsnämnd (denna nämnd är inte längre aktiv).
Vad händer i våra fiskevatten? Håller fiskbestånden på att försvinna? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och Sportfiskarna genomförde en temadag om Östersjöns fiskeproblematik på Svenska Mässan i Göteborg den 11 april 2008.
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?
Vägen till ett hållbart naturbruk går längs E5:an. En virtuell väg mot framtiden som uppfyller alla våra önskningar om brukare, bönder och företagare som ser på djur och natur – och konsumenterna – med stor Empati och som brukar jord och djur med Ekolologiskt säkra och Etiskt försvarbara metoder som erbjuder stora Estetiska värden och ger ett bra Ekonomiskt resultat.
