Under mer än 180 år har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien verkat för lantbrukets förkovran i Sverige. Pionjärerna, sådana som Abraham Niclas Edelcrantz, Carl Fredrik Akrell och Jöns Jacob Berzelius, såg från början till att ett stort och unikt källmaterial samlades in från hela landet för att bli ett ”statistiskt arkiv” – något som gör Akademiens arkiv till en riksangelägenhet för agrarhistorisk forskning. Studium av arkivets handlingar ger inblick i snart två sekels utveckling av de areella näringarna.
Skriftens syfte är att presentera Akademiens arkiv, vad detta innehåller och kan användas till, för att stimulera användningen av detta rika material. Den riktar sig till forskare i vid mening, med ett historiskt intresse för lantbrukets och agrarsamhällets förhållanden.
Framställningen är uppdelad i tre delar. Inledningsvis skisseras en lång rad forskningsidéer, som bör vara möjliga att genomföra med Akademiens arkiv som utgångspunkt. Därefter följer en överblick över de allra viktigaste sökinstrumenten i arkivet. Till sist ges ett sammandrag av hela innehållet i arkivet, så som det står uppställt på sina hyllor. Serie efter serie presenteras med korta kommentarer och hänvisningar. Dessutom finns personer, orter och sakförhållanden upptagna i ett alfabetiskt register som pekar ut enskilda serier i arkivet.
Anders Perlinge är arkivarie, fil.kand. och doktorand vid Institutet för Folklivsforskning i Stockholm med inriktning på agrara kreditmarknadshistoriska problem. Perlinge är även knuten till Nordiska museets dokumentationsavdelning och ledamot av KSLA:s Biblioteks- och publiceringsnämnd (denna nämnd är inte längre aktiv).
Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen.
