Att komma närmare ett svar på följande frågor var uppgiften för konferensen den 4 mars 2003:
Från konsumenternas synpunkt – Blir maten billigare? Blir den säkrare? Blir den mer efterfrågestyrd om MTR genomförs? Får vi mer av icke prissatta värden efter ett genomförande?
Från böndernas synpunkt – Vad betyder frikopplingen, frikopplingen från produktionen, marknadsanpassning och långsiktighet? Vad skall man säga är rimlig framförhållning inför stora politiska förändringar?
Det finns exempel på stora negativa konsekvenser för vissa bönder som står i visst investeringsskede. Blir det mindre råvaror från det svenska jordbruket och mera av bondens nya uppdrag efter det här?
Vi är alla skattebetalare. Blir det en billigare jordbrukspolitik efter ett genomförande eller får vi mer för pengarna, mer av det som vi är ute efter? För samhällets del och långsiktigt, vilka effekter blir det på den biologiska mångfalden, för landskapet, landsbygden och lantbrukets konkurrenskraft? Hur blir det med acceptansen av en gemensam jordbrukspolitik – blir den mindre eller större? Det finns en hel del mytbildning om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Den beskylls för än det ena och än det andra. Blir beskyllningarna mindre efter det här? Vad är det vi saknar i den gemensamma jordbrukspolitiken eller i Mid Term Review? Till sist en mycket central fråga – vilka effekter har det här för de globala handelsförhandlingarna?
Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.
I oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången. 14 deltagare tacklade utmaningen som handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Här är de fyra gruppernas lösningsförslag.
Välkommen till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek och arkiv BAHP, d v s enheten Bibliotek, arkiv och historiska projekt, presenterar här sin verksamhet och de tjänster som biblioteket och arkivet kan erbjuda.
Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
