Säl, skarv och fiske – KSLAT nr 1-2013

I denna rapport från KSLA:s Fiskekommitté diskuteras vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. Finns det en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv?


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön

Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Bestånden av säl och torsk har varierat över tiden beroende på jakt, miljögifter i havet och överfiske. Idag har vi en situation med ett torskbestånd som återhämtat sig från en mycket låg nivå, samtidigt som sälarna blivit allt fler. Utgör den allt starkare sälpopulationen ett hot mot fiskbestånden i Östersjön?

Skarven har på senare år haft en snabb tillväxt i antal och geografisk utbredning. I Stockholms skärgård har den gått från inga bon alls till ca 5 500 bon på drygt 15 år. Är den en introducerad art eller en naturlig del av den biologiska mångfalden? Skarven är en duktig fiskare – är den ett hot mot fiskbestånden?

KSLA:s Kommitté för fiskefrågor har hållit två seminarier som rapporteras i denna skrift, som endast publiceras som pdf. En del frågetecken kring säl, skarv och fiske diskuterades, till exempel vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. En central fråga var om det finns en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv.


Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

KSLAT nr 3-2024

Årets sista KSLAT: jordbruksteknisk integration, jordbruksbistånd, veterinäryrkets utveckling, blåtungevirus i Sverige, fladdermössens vara eller icke vara.

KSLAT nr 3-2024

Årets sista KSLAT: jordbruksteknisk integration, jordbruksbistånd, veterinäryrkets utveckling, blåtungevirus i Sverige, fladdermössens vara eller icke vara.

Länge leve isbjörnen!

Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktu­ella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.

Länge leve isbjörnen!

Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktu­ella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.

Verksamhetsberättelse 2012 – KSLAT nr 2-2013

Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Verksamhetsberättelse 2012 – KSLAT nr 2-2013

Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.