Säl, skarv och fiske – KSLAT nr 1-2013

I denna rapport från KSLA:s Fiskekommitté diskuteras vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. Finns det en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv?


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön

Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Bestånden av säl och torsk har varierat över tiden beroende på jakt, miljögifter i havet och överfiske. Idag har vi en situation med ett torskbestånd som återhämtat sig från en mycket låg nivå, samtidigt som sälarna blivit allt fler. Utgör den allt starkare sälpopulationen ett hot mot fiskbestånden i Östersjön?

Skarven har på senare år haft en snabb tillväxt i antal och geografisk utbredning. I Stockholms skärgård har den gått från inga bon alls till ca 5 500 bon på drygt 15 år. Är den en introducerad art eller en naturlig del av den biologiska mångfalden? Skarven är en duktig fiskare – är den ett hot mot fiskbestånden?

KSLA:s Kommitté för fiskefrågor har hållit två seminarier som rapporteras i denna skrift, som endast publiceras som pdf. En del frågetecken kring säl, skarv och fiske diskuterades, till exempel vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. En central fråga var om det finns en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv.


SOLMED nr 80 Jordbruksregleringen under 1900-talet – Aktörerna berättar

Personer som var direkt delaktiga i politikens utformning inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut eller EU-inträdet berättar.

SOLMED nr 80 Jordbruksregleringen under 1900-talet – Aktörerna berättar

Personer som var direkt delaktiga i politikens utformning inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut eller EU-inträdet berättar.

SOLMED nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk Del 1

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

SOLMED nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk Del 1

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

Frön för framtiden – KSLAT nr 2-2016

Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.

Frön för framtiden – KSLAT nr 2-2016

Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.

SOLMED nr 64 Brøndegaard Volym 1 Etnobotanik

Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.