Jordbruket och hela livsmedelssektorn i Sverige står inför stora förändringar. En snabb teknikutveckling, global konkurrens på öppna världsmarknader, stora internationella livsmedelskedjor och en jordbrukspolitik under förändring är några av drivkrafterna.
Konkurrensen från länder med lägre kostnader riskerar att försämra den redan nu svaga lönsamheten. Bönderna slutar producera, särskilt i landets skogs- och mellanbygder, med de konsekvenser detta har för livsmedelsindustrin, för övrigt näringsliv och för boendemiljöerna. Med de nu aviserade förändringarna av jordbruksstöden kommer konkurrenskraften i det svenska jordbruket att bli än viktigare för utvecklingen av den svenska livsmedelsproduktionen.
Vi ser växande underskott i marknadsbalanserna inom flera traditionellt starka produktionsgrenar. En konsumtionsökning i kombination med en svag till vikande utveckling av de producerade volymerna ligger bakom. Den inhemska köttproduktionen utgör idag endast hälften av den svenska konsumtionen. Även den svenska mjölkproduktionen kan komma att kännas vid en nergång – nu indikerad av en kraftig minskning av semineringarna.
De politiska signalerna, liksom konsumenternas önskemål, är mång- facetterade och kan förefalla mindre väl koordinerade. Krav på djurskydd och miljöhänsyn kostar, men skapar också, om än med osäker prissättning, mervärden. Miljömålen är politiskt viktiga och olika former av miljöstöd kommer också att ha en framträdande plats i de reformerade stöden. Men vilken produktion förmår miljöstöden bära? Hur går det med miljömålen om basproduktionen viker?
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedels- produktion i Sverige i framtiden?” Sammankomsten inleddes med en nuläges- beskrivning, som även innefattade perspektiv på utvecklingen fram till i dag och möjliga framtida scenarier. Inledningarna kommenterades av sex representanter från olika aktörer. Seminariet avslutades med en diskussion med panel och publik ledd av preses Mårten Carlsson. I denna utgåva av KSLAT redovisas de fem inledande presentationerna vid seminariet, samt en kort sammanfattning av den avslutande diskussionen.
KSLA:s ungdomsutskott, biologisk mångfald, afrikansk svinpest, Östersjön, IUFRO World Congress… och annat.
Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
