Blåmusslor klarar västkustens vatten – KSLAT nr 4-2005


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

– storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv

Konferensen Blåmusslor klarar västkustens vatten handlar om storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv. Övergödningens negativa effekter, där lantbruket står för en stor del av näringsläckaget, är välkänt sedan länge. Det är framförallt kväve som ska återföras från hav till land i ett miljöanpassat kretslopp. Musselodlingen kan då ha samma uppgift som en fånggröda har inom lantbruket och fungerar också som en miljö- och ekonomisk motor i ett akva-agrokretslopp av näringsämnen från hav till land.

Samtidigt är det en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion. Cirka en tredjedel av den skördade biomassan används inte för human konsumtion, men kan tas tillvara för användning inom lantbruket varifrån en betydande del av näringsämnena härstammar. Det gäller således att utveckla teknik så att hanterliga och på marknaden attraktiva produkter skapas. Det betyder att verksamheten kan tjäna som brukare av en outnyttjad resurs, fångstgröda för närsalter, producent av ett värdefullt livsmedel och återförare av användbara produkter till landmiljön. Detta är särskilt värdefullt med tanke på att en utbyggd musselnäring måste vara kretsloppsanpassad.


Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Sötvattenfisk – framtidens resurs – KSLAT nr 23-2003

Sötvattenfisk – framtidens resurs – KSLAT nr 23-2003

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Aktuella trämekaniska initiativ – KSLAT nr 9-2004

Träakademien är ett projektarbete som initerats och drivs gemensamt av IVA och KSLA. Detta är en sammandrag av föredrag och diskussioner vid en sammankomst den 11 februari 2004 med utgångspunkt i den av europeiska sågverksunionen, CEI-Bois, nyligen genomförda analys och utredning ” The European Road Map for the Wood Products Industry”.

Aktuella trämekaniska initiativ – KSLAT nr 9-2004

Träakademien är ett projektarbete som initerats och drivs gemensamt av IVA och KSLA. Detta är en sammandrag av föredrag och diskussioner vid en sammankomst den 11 februari 2004 med utgångspunkt i den av europeiska sågverksunionen, CEI-Bois, nyligen genomförda analys och utredning ” The European Road Map for the Wood Products Industry”.