Stig Hagner, var under närmare 30 år skogvårdschef i Svenska CellulosaAktiebolageL SCA, från 1964 och fram till sin pensionering år 1991. Dessförinnan hade han under tio år verkat som skogsforskare vid Statens skogsforskningsinstitut.
Under Hagners aktiva skogsmannatid genomgick det svenska skogsbruket, och i synnerhet det norrländska storskogsbruket, en omvälvande utveckling. Denna beskriver han mycket målande i sin bok, Skog i förändring. Själv kunde han inte slutföra arbetet med boken då han drabbades av sjukdom och avled i början av år 2003. Personer knutna till SCA och KSLA har, tillsammans med professor Gustaf von Segebaden, Stig Hagners vän och kollega, färdigställt boken.
Norrland och skog är två begrepp som hör intimt samman. Under andra världskriget, och tiden närmast efter, expanderade den svenska massaindustrin kraftigt. Den norrländska skogen var dock, till följd av exploatering och övertro på naturlig föryngring genom s k blädning, i ett bedrövligt skick.
Hagners redogörelse tar sin utgångspunkt i dessa förhållanden och beskriver initierat de olika steg som resulterat i det skogsbruk vi har i dag – med såväl framgångar som bakslag under utvecklingsarbetet. Intressant är det att få åtgärderna insatta i ett stort skogsindustriföretags strategi för sin virkesförsörjning. Detta gäller inte minst den storskaliga gödslingen av skogsmarken och introduktionen av contortatallen.
Boken innehåller 24 kapitel med rubriker som lockar till läsning, som t ex Bonitetslyftet, Rotsnurren och Kritiken mot skogsbruket. Många lustiga episoder nämns.
I en avslutande artikel, om svenskt skogsbruk och skogsindustri under efterkrigstiden, sätter ekonomhistorikern Ronny Pettersson in Stig Hagners text i sitt nationella och internationella sammanhang.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
…
Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.
