Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar. I Sverige fördes äganderätten över från kungen och adeln till bönderna på 1700-talet. Gustaf III gav 1789 bönderna äganderätt för att få stöd i kampen mot adeln. Karl Marx tyckte också att äganderättsfrågor var viktiga och engagerade sig när det gällde vem som ska äga produktionsmedlen.
Sedan kan man undra hur det gått med äganderätten och vilken betydelse den har. Äganderätten har betraktats som någonting som de konservativa håller på. Men för tio månader uttalade sig världens främste kommunistledare, ordföranden i Kinas kommunistiska parti, Ho Jintang om äganderätt. Han sade i sitt stora nyårstal att vi måste säkerställa privat äganderätt därför att det ger företagen möjligheter att växa. I mars stadfästes detta i den kinesiska konstitutionen. Det är ett fantastiskt steg, när till och med kommunisterna anser att det är nödvändigt med äganderätt för ekonomiska framsteg. Det talar snarast emot dagens provokativa rubrik.
KSLAT nr 5-2005 är tyvärr slut i tryckt version.
Detta är en rapport från Landskapsforum hos KSLA 7–8 april 2016, där temat var Samarbetsnätverk i landskapet – möjligheter och utmaningar.
Hållbarhet, teknik i jord- och skogsbruk, livsmedelssystem, kol i marken m m behandlas i höstnumret av KSLA Nytt & Noterat.
Det pågår en intensiv debatt om samhällets användning av bioenergi. Här är en slutrapport från KSLA:s Klimatgrupp för bioenergi.
Årets första nummer handlar till stor del om hållbar livsmedelsförsörjning, nationellt och globalt.
