Äganderätt under avveckling – KSLAT nr 5-2005


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

– äganderättens betydelse för de areella näringarna

Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar. I Sverige fördes äganderätten över från kungen och adeln till bönderna på 1700-talet. Gustaf III gav 1789 bönderna äganderätt för att få stöd i kampen mot adeln. Karl Marx tyckte också att äganderättsfrågor var viktiga och engagerade sig när det gällde vem som ska äga produktionsmedlen.

Sedan kan man undra hur det gått med äganderätten och vilken betydelse den har. Äganderätten har betraktats som någonting som de konservativa håller på. Men för tio månader uttalade sig världens främste kommunistledare, ordföranden i Kinas kommunistiska parti, Ho Jintang om äganderätt. Han sade i sitt stora nyårstal att vi måste säkerställa privat äganderätt därför att det ger företagen möjligheter att växa. I mars stadfästes detta i den kinesiska konstitutionen. Det är ett fantastiskt steg, när till och med kommunisterna anser att det är nödvändigt med äganderätt för ekonomiska framsteg. Det talar snarast emot dagens provokativa rubrik.

KSLAT nr 5-2005 är tyvärr slut i tryckt version.


Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

Verksamhetsberättelse 2011 – KSLAT nr 3-2012

Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2011. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Verksamhetsberättelse 2011 – KSLAT nr 3-2012

Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2011. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Äganderätten och de gröna näringarna – KSLAT nr 5-2020

Om äganderättens innebörd, utveckling och nuläge samt äganderättsliga problembilder.

Äganderätten och de gröna näringarna – KSLAT nr 5-2020

Om äganderättens innebörd, utveckling och nuläge samt äganderättsliga problembilder.