På vårt middagsbord finns det ofta mat från hela världen. Vi har vant oss vid att kunna köpa alla slags frukter och grönsaker oavsett vilken årstid det är och importerar även när det är högsäsong för svenska produkter. Varifrån kommer ursprungligen den mat som vi äter i Sverige? Vilka ”omvägar” har den tagit innan konsumenten köper den i butiken? Vilken resa har gurkan, biffen och torsken gjort innan den hamnar på middagsbordet? Hur lång tid har gått sedan grisen slaktades eller torsken fiskades? Vad kan man utläsa av livsmedelsförpackningen? Har jakten på lågprismaten förändrat vår livsmedelskarta? Hur är det möjligt att maten är billigare trots att den transporteras runt hela jorden? Vad kostar transporterna av maten – har hänsyn tagits till miljökostnader? Även foder importeras och frågan är hur ”svenskt” är egentligen det svenska köttet? Hur är den långväga maten producerad? Detta är frågor som konsumenter ställer sig när de står i butiken och ska göra sina livsmedelsval. Med denna skrift vill Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien öka kunskapen om vår mat och dess ursprung.
Text: Roger Olsson
Som ett dataspel om skog och skogsnäring, Aktuell ledamot: Göran Dalin, Sekreteraren har ordet, Ryskt-svenskt samarbete i skogen, Vem sätter värde på lövet?, Energi för lönsam recirkulering av koldioxid
This is a report from the “Climate and the Forest Committee”, appointed by the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) to promote the interest of climate change issues among scientists and forest managers. The committee identified a need for a comprehensive literature review as a starting point for their work, culminating in this report.
Personer som var direkt delaktiga i politikens utformning inför 1990 års livsmedelspolitiska beslut eller EU-inträdet berättar.
