På vårt middagsbord finns det ofta mat från hela världen. Vi har vant oss vid att kunna köpa alla slags frukter och grönsaker oavsett vilken årstid det är och importerar även när det är högsäsong för svenska produkter. Varifrån kommer ursprungligen den mat som vi äter i Sverige? Vilka ”omvägar” har den tagit innan konsumenten köper den i butiken? Vilken resa har gurkan, biffen och torsken gjort innan den hamnar på middagsbordet? Hur lång tid har gått sedan grisen slaktades eller torsken fiskades? Vad kan man utläsa av livsmedelsförpackningen? Har jakten på lågprismaten förändrat vår livsmedelskarta? Hur är det möjligt att maten är billigare trots att den transporteras runt hela jorden? Vad kostar transporterna av maten – har hänsyn tagits till miljökostnader? Även foder importeras och frågan är hur ”svenskt” är egentligen det svenska köttet? Hur är den långväga maten producerad? Detta är frågor som konsumenter ställer sig när de står i butiken och ska göra sina livsmedelsval. Med denna skrift vill Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien öka kunskapen om vår mat och dess ursprung.
Text: Roger Olsson
…
Sommarnumret innehåller bl a ett referat från Wallenbergprofessor Tobias Kümmerles seminarium om rewilding.
Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar.
The main focus of this report from the Bertebos Conference 2008, is on Golden Rice and other genetically modified and biofortified crops, on the potential they have for the world population, and on which challenges have to be overcome before they can be used.
