På vårt middagsbord finns det ofta mat från hela världen. Vi har vant oss vid att kunna köpa alla slags frukter och grönsaker oavsett vilken årstid det är och importerar även när det är högsäsong för svenska produkter. Varifrån kommer ursprungligen den mat som vi äter i Sverige? Vilka ”omvägar” har den tagit innan konsumenten köper den i butiken? Vilken resa har gurkan, biffen och torsken gjort innan den hamnar på middagsbordet? Hur lång tid har gått sedan grisen slaktades eller torsken fiskades? Vad kan man utläsa av livsmedelsförpackningen? Har jakten på lågprismaten förändrat vår livsmedelskarta? Hur är det möjligt att maten är billigare trots att den transporteras runt hela jorden? Vad kostar transporterna av maten – har hänsyn tagits till miljökostnader? Även foder importeras och frågan är hur ”svenskt” är egentligen det svenska köttet? Hur är den långväga maten producerad? Detta är frågor som konsumenter ställer sig när de står i butiken och ska göra sina livsmedelsval. Med denna skrift vill Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien öka kunskapen om vår mat och dess ursprung.
Text: Roger Olsson
…
This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.
En skriftlig översikt över Sigvard Anderssons arbeten .
