Men inte alltid och inte överallt
Vindkraften är en relativt ny energikälla med stor utvecklingspotential och ett starkt politiskt stöd. Samtidigt medför vindkraftverk såväl positiva som negativa konsekvenser för miljön. De förändrar också villkoren för de människor som bor och vistas i landskapet. I oktober 2009 anordnade KSLA det seminarium om vindkraften som presenteras i detta nummer av KSLAT. Seminariet belyste frågor om samhällsnytta och utveckling med fokus på hur dagens planering för vindkraftslokalisering går till, hur landskapsanalyser genomförs och vilka effekterna är på landskap, natur och kultur.
Seminariet belyste också hur upplevelsevärden beaktas i planering, samt hur några myndigheter och organisationer arbetar med vindkraftsfrågorna. Seminariet bidrar därmed till att tydliggöra markägares och närboendes villkor och möjligheter. Seminariet var en uppföljare till det seminarium som KSLA arrangerade 2003, Vindkraft i medvind och motvind, där vindkraftens stora potential som framtida energikälla beskrevs. Redan då framfördes från natur- och kulturmiljöhåll kritiska synpunkter, bland annat beträffande brist på policy och övergripande planering ur såväl nationellt som regionalt och kommunalt perspektiv.
Sedan dess har vindkraftsproduktionen mer än fördubblats, kostnaderna har sjunkit, det politiska intresset har ökat, liksom dess ekonomiska betydelse. Intresset har minskat för havsbaserade vindkraftverk och ökat för landbaserade. Framförallt har skogslandskap blivit intressanta, genom att verken byggs högre än tidigare. Sedan 2003 har en rad utredningar och uppdrag presenterats, men en tillbakablick visar att flera av de problem som presenterades 2003 ännu inte har lösts. Den övergripande frågan från 2003 års seminarium kvarstår: hur kan en vindkraftsutbyggnad ske så att den balanserar samtliga intressen på ett rimligt sätt?
Sammanfattning av föredrag och diskussioner vid Ekologiskt Forum den 28 november 2003 under seminariet ”Ekologisk produktion med miljönytta”
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
Tens of thousands of Swedish lakes have fish with unacceptably high levels of mercury. Recent research from Sweden, Canada and Finland indicate a connection between forestry operations and the input of mercury and/or the much more toxic methylmercury species to aquatic ecosystems.
…
