Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
Det är dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog! Detta är huvudslutsatsen av det arbete som nu färdigställts av KSLA:s skogsskötselkommitté. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om den ”svenska skogsbruksmodellen”. I debatten framförs både synpunkter om att den inte fungerar och att den fungerar väl. Då frågan är central inom svensk skogs- och miljöpolitik var det naturligt att KSLA:s skogsskötselkommitté intresserade sig för frågan.
Uttrycket ”den svenska modellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med det tidigare detaljerade regelverk och ledorden blev nu ”frihet under ansvar”. Den nya politiken kännetecknades av två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Kommittén ger ett förslag på en definition av ”den svenska modellen för brukande av skog”. ”Brukande” inbegriper enligt vår definition all användning av den skogliga resursen, d v s skogsbruk, naturvård, rekreation, viltförvaltning m m.
Under de två sista decennierna har miljöhänsyn och biologiska mångfaldsfrågor kommit i fokus. Men, har modellen lyckats säkra skogens biologiska mångfald och genetiska variation? Produktionsmålet har, jämfört med perioden före 1993, kommit i skymundan och det är därför inte säkert att det under de senaste 20 åren uppfyllts. Det är dessutom tveksamt om modellen har klarat att inkludera skogens och skogsbrukets roll i arbetet med att motverka den pågående klimatförändringen och skogens sociala värden.
Speciella svårigheter vid en utvärdering lyfts fram, såsom brist på uppföljningsbara mål och tillgången på bra data. En utvärdering försvåras också av det faktum att modellen endast varit i drift under knappt två decennier, vilket är en kort tid i skogliga sammanhang.
Text: KSLA:s skogsskötselkommitté.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.
Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!
Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.
