Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
Det är dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog! Detta är huvudslutsatsen av det arbete som nu färdigställts av KSLA:s skogsskötselkommitté. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om den ”svenska skogsbruksmodellen”. I debatten framförs både synpunkter om att den inte fungerar och att den fungerar väl. Då frågan är central inom svensk skogs- och miljöpolitik var det naturligt att KSLA:s skogsskötselkommitté intresserade sig för frågan.
Uttrycket ”den svenska modellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med det tidigare detaljerade regelverk och ledorden blev nu ”frihet under ansvar”. Den nya politiken kännetecknades av två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Kommittén ger ett förslag på en definition av ”den svenska modellen för brukande av skog”. ”Brukande” inbegriper enligt vår definition all användning av den skogliga resursen, d v s skogsbruk, naturvård, rekreation, viltförvaltning m m.
Under de två sista decennierna har miljöhänsyn och biologiska mångfaldsfrågor kommit i fokus. Men, har modellen lyckats säkra skogens biologiska mångfald och genetiska variation? Produktionsmålet har, jämfört med perioden före 1993, kommit i skymundan och det är därför inte säkert att det under de senaste 20 åren uppfyllts. Det är dessutom tveksamt om modellen har klarat att inkludera skogens och skogsbrukets roll i arbetet med att motverka den pågående klimatförändringen och skogens sociala värden.
Speciella svårigheter vid en utvärdering lyfts fram, såsom brist på uppföljningsbara mål och tillgången på bra data. En utvärdering försvåras också av det faktum att modellen endast varit i drift under knappt två decennier, vilket är en kort tid i skogliga sammanhang.
Text: KSLA:s skogsskötselkommitté.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
…
