Inom jord- och skogsbruk är frågorna kopplade till klimatet många och komplexa. Kommittén för klimat och markanvändning mot 2030 har sedan den startade 2017 haft i uppdrag att synliggöra hållbara möjligheter och lösningar för jord- och skogsbruket i Sverige för att begränsa och motverka klimatförändringar nationellt såväl som globalt.
Kommittén vill bidra till konstruktiv diskussion och spridning av kunskap om hur svenskt jord- och skogsbruk kan anpassas för att på bästa sätt bidra till klimatnytta genom produktion av klimatsmarta produkter, samtidigt som den egna klimatpåverkan minskas och produktionen anpassas till klimatförändringar som vi redan kan förutse.
Här presenteras analyser från ett antal seminarier och andra aktiviteter i kommitténs regi.
KSLAT 4-2020 som pdf.
Till bläddringsbar skrift (gratisapp, innehåller reklam).
För lärare på högstadium–universitet: utbudet.se.
I detta nummer av KSLAT redogörs för den första delen av Jubileumskonferensen (den andra delen finns utförligt dokumenterad i KSLAT nr 3-2013 Framtidsprojektet) och exkursionerna, som gick till Hargs Bruk, Stockholms skärgård och Nationalstadsparken.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
Om landskapsestetikens betydelse för den urbana människan och om den urbana människans betydelse för landet utanför staden.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2017.
