Inom jord- och skogsbruk är frågorna kopplade till klimatet många och komplexa. Kommittén för klimat och markanvändning mot 2030 har sedan den startade 2017 haft i uppdrag att synliggöra hållbara möjligheter och lösningar för jord- och skogsbruket i Sverige för att begränsa och motverka klimatförändringar nationellt såväl som globalt.
Kommittén vill bidra till konstruktiv diskussion och spridning av kunskap om hur svenskt jord- och skogsbruk kan anpassas för att på bästa sätt bidra till klimatnytta genom produktion av klimatsmarta produkter, samtidigt som den egna klimatpåverkan minskas och produktionen anpassas till klimatförändringar som vi redan kan förutse.
Här presenteras analyser från ett antal seminarier och andra aktiviteter i kommitténs regi.
KSLAT 4-2020 som pdf.
Till bläddringsbar skrift (gratisapp, innehåller reklam).
För lärare på högstadium–universitet: utbudet.se.
Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.
Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?
Ökad jämställdhet ger utveckling, enligt FAO-rapport. Sammanfattning av seminariet Women in agriculture hos KSLA den 19 maj 2011.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens synpunkter på regeringens forskningspolitik.
