Hästen i centrum – KSLAT nr 5-2012

Detta nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Det handlar om hästens roll och möjligheter som samhällsresurs och här samlas slutsatserna från en serie workshops och en konferens om Hästen i centrum som hölls under 2009.


Så kan vi minska polariseringen i skogsdebatten Mer information
Mer information

Hästens roll och möjligheter som samhällsresurs

Detta nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Det handlar om hästens roll och möjligheter som samhällsresurs och här samlas slutsatserna från en serie workshops och en konferens om Hästen i centrum som hölls under 2009.

Från att främst ha varit dragdjur och viktig för försvarsmakten har hästen gått till att bli både en ”livsstil” och en växande näring i samhället. På 1970-talet var det knappast någon som kunde tänka sig att antalet hästar på 30 år skulle öka från 70 000 till 280 000 och att hästägarna skulle komma från helt andra grupper i det svenska samhället än vad de gjorde då. Närmare en tredjedel av alla invånare i Sverige har regelbundet kontakt med hästar i någon form.

Det är många människor och många beslut och satsningar som har bidragit till att hästen åter är i centrum i det svenska samhället och att hästhållningen idag är lantbrukets femte största näring.

Författare: Magnus Stark & Christina Collman (del 1), Cecilia Lönnell (del 2).


Konkurrenskraftigt jordbruk – Lean production, sammanfattning

Sammanfattning av ett seminarium arrangerat av KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion i Skövde den 26 november 2009. Fokus: effektivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resursbesparingar.

Konkurrenskraftigt jordbruk – Lean production, sammanfattning

Sammanfattning av ett seminarium arrangerat av KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion i Skövde den 26 november 2009. Fokus: effektivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resursbesparingar.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8-2012

Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.

Freja5_2013

Freja5_2013

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning – KSLAT nr 2-2015

Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning – KSLAT nr 2-2015

Kompetensförsörjningen är ett problem för skogsnäringen. KSLA:s Kommitté för kompetensförsörjning har arbetat i tre år med frågan. Denna skrift sammanfattar arbetet och kommitténs slutsatser.