Hur blir man en skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession?
Frågan är lätt att besvara genom ett historiskt perspektiv – i åtminstone hundra år har det funnits en stabil idé om vad en skogsakademiker är, vilken utbildning som krävs och var dessa experter hamnar i samhället.
Idag pågår en rad större förändringar och internationellt har nya former av skogsakademisk utbildning utvecklats för att svara mot detta. I Sverige har istället de traditionella utbildningarna och deras samhälleliga inramning i mångt och mycket bestått.
Vänder vi blicken mot framtiden öppnar sig än fler nya möjliga yrkesroller för skogsakademiker och vi ser även önskvärda kompetenser som skogsakademiker skulle behöva utveckla. Hur dessa framtidsmöjligheter ska förhållas till de etablerade skogsakademiska utbildningarna är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
Författare: Erland Mårald.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Jordbrukets klimatanpassning – en överlevnadsfråga. Livsmedelsproduktionen måste säkerställas. Klimatanpassning kräver kunskap och investeringar. Det är några av huvudrubrikerna i denna slutrapport från KSLA:s Kommitté för jordbrukets klimatanpassning.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?
