Beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994. Under en stor del av 1900-talet, från cirka 1920 till 2000, spelade centrala beredskapslager för livsmedel en viktig roll för att kunna försörja landet i händelse av krig. I samband med första världskriget insåg man behovet av att ha ett nationellt beredskapslager för livsmedel.
Kartan från ca 1920 visar de olika centrala förråden som beslutades byggas i slutet av Första världskriget. Spannmålslagren återfanns inom de mer betydande spannmålsproducerande områdena i landet. Hallsberg som hade både ett centralt spannmålslager och ett stort fryshus var dessutom belägen i vid knutpunkt i det svenska järnvägssystemet.
Kartan från 1994 visar på den diversifierade utbredning som fanns i slutet av perioden av beredskapslager för livsmedel. Lager för livsmedel fanns huvudsakligen i norra Sverige medan det i södra Sveriges jordbruksbygder fanns varor som behövdes för en fortsatt produktion. Förhållandevis stora lager av vattenkemikalier och veterinärmedicin liksom fettråvaror fanns också lagrade.
Startsidebild: Lagerhus för lagring av spannmålsprodukter under krigsåren (Eslöv). Okänd fotograf, Järnvägsmuseet, Public domain.
Mars 2024: En kartsvit som visar hur trädan minskat över tid från 1700-talet fram till 1981 för att sedan öka till år 2001.
Rapport från viltförvaltningens exkursion 11–19 november 2020 i nordöstra Skåne för att studera problem i förvaltningen av stora betande fåglar och diskutera lösningar.
Högtidstalet vid 2019 års högtidssammankomst hölls av professor Martin Ingvar. Högtidssammankomsten hade temat Mat, smak och hälsa.
Rapport från akademiens vårexkursion till Alnarp.
