Inom skogsbruket har man relativt länge använt digitala geodata. Det har skett inom de större skogsbolagen som behövt planera skogsskötseln för sina stora innehav. Flygbilder och satellitbilder, förutom skogsbruksplaner har exempelvis varit viktiga verktyg. Geodata har också alltmer använts i samband med avverkning då GPS blivit mer tillgängligt under 1990-talet.
Intern handläggning av ärenden underlättades av geodata, men man har också alltmer gett tillgång till öppna data om skogen. Detta ligger helt i linje med det så kallade Inspire-direktivet. Där myndigheter i Europa ska tillhandahålla rumslig miljöinformation. Skogsstyrelsen i samverkan med Lantmäteriet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fick ett uttryckligt regeringsuppdrag att ta fram skogliga grunddata under 2013 till 2015.
Många andra myndigheter såsom Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har också tillgängliggjort sina geodata. Genom Skogsstyrelsens webkartor kan man faktiskt smidigt få tillgång till även denna information också då den behövs inom skogsbruket, för att exempelvis se var det finns fornlämningar eller naturreservat med mera.
Startsidesfoto: Olena Sergienko/Unsplash.
Rapport från jubileumsseminariet ”Östersjön – mycket mer än ett förorenat innanhav!” på KSLA 29 november 2023.
En sammanfattning av Hållbar mat-kommitténs arbete med livsmedelsstrategin.
Referat från seminariet ”Trämekanisk industri i en globaliserad värld” den 9 april 2019.
Rapport från ett webbinarium om skogsskador den 21 mars 2022.
