Månadens karta nr 34

Trädgårdsodlingen i Sverige var i början av 1900-talet koncentrerad till de större slättbygderna och närheten till större städer. I äldre tid var transporterna ett hinder då färska frukter och grönsaker liksom blommor inte var möjliga att transportera längre sträckor utan att förstöras.


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Alla städer och större orter hade därför vanligen trädgårdsodlingar och växthus nära intill sig. Arealmässigt var dessa dock aldrig omfattande sett till den totala arealen mark eller andelen åkermark. Det har historiskt handlat om 1–2 procent av jordbruksarealen även om det funnits stora lokala variationer. Det ekonomiska värdet från trädgårdsodlingen har dock varit betydande.

Startsidesbild: Annie Spratt/Unsplash


Med miljöanalys som verktyg, Skogen och Agenda 2030 – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2020

Rapport från seminariet ”Forests for Agenda 2030 in Ethiopia, Chile and Sweden” 15 januari 2020.

Med miljöanalys som verktyg, Skogen och Agenda 2030 – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2020

Rapport från seminariet ”Forests for Agenda 2030 in Ethiopia, Chile and Sweden” 15 januari 2020.

Jordens svarta guld – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från seminariet Koll på kolet den 30 september 2021.

Jordens svarta guld – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från seminariet Koll på kolet den 30 september 2021.

Världsomställning på tio år – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

Rapport från Forskningsutskottets webbinarium den 17 november 2020.

Världsomställning på tio år – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

Rapport från Forskningsutskottets webbinarium den 17 november 2020.

Mark- och vattenanvändning från söder till norr – tre svenska perspektiv – Aktuellt från KSLA nr 4-2022

Rapport från överläggningsämnet den 10 november 2022.

Mark- och vattenanvändning från söder till norr – tre svenska perspektiv – Aktuellt från KSLA nr 4-2022

Rapport från överläggningsämnet den 10 november 2022.