Månadens karta nr 34

Trädgårdsodlingen i Sverige var i början av 1900-talet koncentrerad till de större slättbygderna och närheten till större städer. I äldre tid var transporterna ett hinder då färska frukter och grönsaker liksom blommor inte var möjliga att transportera längre sträckor utan att förstöras.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Alla städer och större orter hade därför vanligen trädgårdsodlingar och växthus nära intill sig. Arealmässigt var dessa dock aldrig omfattande sett till den totala arealen mark eller andelen åkermark. Det har historiskt handlat om 1–2 procent av jordbruksarealen även om det funnits stora lokala variationer. Det ekonomiska värdet från trädgårdsodlingen har dock varit betydande.

Startsidesbild: Annie Spratt/Unsplash


Jordbruksregleringen under 1900-talet – KSLAT nr 3-2023

KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.

Jordbruksregleringen under 1900-talet – KSLAT nr 3-2023

KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.

Climate Policy and Future Forestry in Northern Europe – Aktuellt från KSLA nr 3-2022

Rapport från överläggningsämnet den 8 september 2022.

Climate Policy and Future Forestry in Northern Europe – Aktuellt från KSLA nr 3-2022

Rapport från överläggningsämnet den 8 september 2022.

Månadens karta 30

Oktober 2025: Utdikning i Västergötland

Månadens karta 30

Oktober 2025: Utdikning i Västergötland

Afrikansk svinpest: vilka är konsekvenserna för allmänheten och samhället på kort och lång sikt? – Aktuellt från KSLA nr 7-2023

Rapport från ett hybridseminarium på KSLA 15 november 2023.

Afrikansk svinpest: vilka är konsekvenserna för allmänheten och samhället på kort och lång sikt? – Aktuellt från KSLA nr 7-2023

Rapport från ett hybridseminarium på KSLA 15 november 2023.