Konkurrenskraftigt jordbruk – Lean production, sammanfattning


Al Gore utsedd till hedersledamot i KSLA som erkännande för sitt inspirerande och långsiktiga ledarskap i klimatfrågan Mer information ✕
Mer information

Sammanfattning av ett seminarium arrangerat av KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion i Skövde den 26 november 2009.

Lean production – kan den öka lönsamheten?

Insikt, kunskap och inspiration

Sammanfattning av ett seminarium i Skövde torsdagen den 26 november 2009. Seminariet hade som syfte att sätta fokus på effektivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resursbesparingar.

Långsiktigt och lönsamt företagande är en förutsättning för ett livskraftigt svenskt lantbruk. LUPP-kommitténs (Lönsam Uthållig Primärproduktion) fokuserar under 2009 på tre särskilt viktiga områden – strategisk företagsledning, management och produktivitet. Syften med arbetet är att mer aktivt undersöka, diskutera och lyfta fram kunskap och nya/andra metoder än de som används i Sverige idag, och som normalt annars förmodligen inte skulle bli belysta. Ett sätt är att pröva nya infallsvinklar och hämta know-how från andra länder eller andra branscher i Sverige.

I början på 2009 genomfördes konferensen ”Konkurrenskraftigt lantbruk – om­världsanalys för framgångsrikt företagande” som hanterade området strategisk före­tagsledning. Under hösten 2009 fokuserar kommittén på två områden som har stor betydelse för lantbrukets konkurrenskraft, nämligen produktivitet och effektivitet (managemen). För att tydliggöra kan dessa begrepp definieras:

Produktivitet är inom ekonomi måttet på det värde som produceras under en viss tid av en anställd, på en anläggning eller på ett företag.

Effektivitet är ett begrepp inom ekonomi och organisationsteori som beskriver hur väl en organisation kan omvandla resurser till produkter och tjänster. I begreppet in­går både produktivitet och kvalitet, som båda är höga i en effektiv organisation.

Författare: Maria Larsson, LIV Journalistik.


Framtidens skogsakademiker – KSLAT nr 5-2018

Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?

Framtidens skogsakademiker – KSLAT nr 5-2018

Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?

Verksamhetsberättelse 2021 – KSLAT nr 3-2022

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.

Verksamhetsberättelse 2021 – KSLAT nr 3-2022

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

Workshoprapport: Framtidens skogsakademiker

Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?

Slam och kretslopp

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens

Slam och kretslopp

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens