Rapport från seminariet "Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel" den 13 januari 2011, som arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.
En viktig strategi för att främja tillväxten på landsbygden i andra EU-länder har varit att ursprungsmärka (”certifiera”) lokalt producerade livsmedel enligt ett system som utvecklats inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Märkningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning” (SUB), ”Skyddad geografisk beteckning”(SGB) och ”Garanterad traditionell specialitet” (GTS) har med framgång använts inom EU för att främja lönsamheten i enskilda landsbygdsföretag.
I Sverige finns bara enstaka produkter med skyddat namn. Många frågar sig varför det har gått så trögt i Sverige. Kan ursprungsmärkningen även här bli ett verktyg för ökad lönsamhet hos svenska landsbygdsföretag och därmed bidra till landsbygdsutveckling i Sverige?
Under ett heldagsseminarium diskuterade forskare, rådgivare, lantbrukare och företrädare för konsumenter och myndigheter vad EU-märkning innebär för konsumenter och producenter; hur certifieringen genomförs och vilka möjligheter den medför och följande är en sammanställning av föredragen och diskussionen under dagen.
Seminariet arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.
Författare: Paulina Rytkönen och Madeleine Bonow.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000. Svenska Mosskulturföreningen upphörde strax efter andra världskriget. Den har dock lämnat djupa spår efter sig i form av dokumentation, som även innehåller på sin tid epokgörande vetenskapliga resultat. Även mosskulturen i sig har lämnat djupa spår, synliga överallt i vårt svenska landskap.
En uppdaterad och rättad version av KSLAT nr 2–3-2025. Den tryckta versionen har ett antal fel framför allt i Djursmittsskyddsartikeln.
Sommarnumret! Skogens ekosystemtjänster. Landskapsforum. Vårexkursion till Strömsholm. Skogsskötsel för olika värden. Akademisamarbete om konsten, människan och landskapet. Lantbrukets betydelse för Afrikas utveckling. M m!
