Remiss Gårdsstödet 2015–2020 – förslag till svenskt genomförande

KSLA har till Landsbygdsdepartementet lämnat synpunkter på förslag om Gårdsstödet 2015–2020 – förslag till svenskt genomförande (Ds 2014:6).


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Mycket av EU:s jordbrukspolitik beslutas som bekant i Bryssel men varje land har möjlighet till vissa nationella val. KSLA stödjer i sitt remissvar flertalet av de föreslagna nationella valen, exempelvis att stöden ska baseras på aktuell produktion och att stöd som baseras på tidigare produktion fasas ut; att stöden i ökande grad bör inriktas mot att främja kulturlandskap och biologisk mångfald; samt att likartade regler och villkor för all areal i landet är att föredra. Hela yttrandet finns i bifogad pdf.

Sammanfattning och övergripande ställningstagande

KSLA instämmer i flertalet förslag till nationella ställningstaganden som promemorian redovisar vad gäller gårdsstödets utformning för programperioden 2015–2020. KSLA stödjer därmed inriktningen att

  • stöden i ökande grad bör inriktas mot att främja de särskilda värden som är förknippade med ett öppet och levande kulturlandskap och som inte kan uppnås enbart på marknadsmässiga villkor för företagen;
  • stöd primärt bör baseras på den produktion som förekommer och stöd som baseras på tidigare produktion bör fasas ut;
  • kopplade stöd främst tillämpas för att bromsa tillbakagången av produktionsgrenar som bedöms värdefulla för ett artrikt och varierat kulturlandskap men i övrigt fasas ut;
  • kopplade stöd till del kan ses som ersättning för de extra kostnader som är förenade med särskilda svenska villkor och svenska förhållanden i övrigt där sådan ersättning inte strider mot internationella avtal och erkända principer för handel;
  • stöden anpassas så att de snarare underlättar än motverkar möjligheterna till generationsväxling bland jordbrukare;
  • likartade regler och villkor för all areal i hela landet är att föredra, såvida inte särskilda skäl talar för avvikande regler eller villkor för viss region eller viss produktion.

Därtill vill KSLA särskilt framhålla att

  • de ”förgröningsvillkor” som föreslås gälla från 2015 är tämligen begränsade och ”uddlösa” och torde endast undantagsvis få annat än marginell betydelse för vare sig miljö eller disponering och brukande av arealer;
  • enkelhet och genomsiktlighet är viktigt för allmänhetens acceptans av stöden;
  • administrativ enkelhet är att förorda framför överdriven detaljrikedom med begränsad mernytta till hög kostnad;
  • vid uppställande av villkor bör även möjligheten till rationell uppföljning av hur villkoren efterlevs beaktas.

En ny nationell myndighet för viltförvaltning

KSLA har yttrat sig om betänkandet ”En ny nationell myndighet för viltförvaltning (LI202500934)”

En ny nationell myndighet för viltförvaltning

KSLA har yttrat sig om betänkandet ”En ny nationell myndighet för viltförvaltning (LI202500934)”

Anmälningsplikt för skogsbruksåtgärder i urskog och gammal skog mm (LI2025-01288)

KSLA har yttrat sig om promemorian Anmälningsplikt för skogsbruksåtgärder i urskog och gammal skog samt krav för A-landsstatus i förnybartdirektivet samt Skogsstyrelsens rapport Underlag för kostnadseffektivt genomförande av förnybartdirektivet – slutredovisning (LI2025/01288).

Anmälningsplikt för skogsbruksåtgärder i urskog och gammal skog mm (LI2025-01288)

KSLA har yttrat sig om promemorian Anmälningsplikt för skogsbruksåtgärder i urskog och gammal skog samt krav för A-landsstatus i förnybartdirektivet samt Skogsstyrelsens rapport Underlag för kostnadseffektivt genomförande av förnybartdirektivet – slutredovisning (LI2025/01288).

Växtnoden nyhetsbrev nr 2-2021

Växtnoden nyhetsbrev nr 2-2021

Växtnoden nyhetsbrev nr 3-2021

Växtnoden nyhetsbrev nr 3-2021