Mycket av EU:s jordbrukspolitik beslutas som bekant i Bryssel men varje land har möjlighet till vissa nationella val. KSLA stödjer i sitt remissvar flertalet av de föreslagna nationella valen, exempelvis att stöden ska baseras på aktuell produktion och att stöd som baseras på tidigare produktion fasas ut; att stöden i ökande grad bör inriktas mot att främja kulturlandskap och biologisk mångfald; samt att likartade regler och villkor för all areal i landet är att föredra. Hela yttrandet finns i bifogad pdf.

Sammanfattning och övergripande ställningstagande

KSLA instämmer i flertalet förslag till nationella ställningstaganden som promemorian redovisar vad gäller gårdsstödets utformning för programperioden 2015–2020. KSLA stödjer därmed inriktningen att

• stöden i ökande grad bör inriktas mot att främja de särskilda värden som är förknippade med ett öppet och levande kulturlandskap och som inte kan uppnås enbart på marknadsmässiga villkor för företagen;
• stöd primärt bör baseras på den produktion som förekommer och stöd som baseras på tidigare produktion bör fasas ut;
• kopplade stöd främst tillämpas för att bromsa tillbakagången av produktionsgrenar som bedöms värdefulla för ett artrikt och varierat kulturlandskap men i övrigt fasas ut;
• kopplade stöd till del kan ses som ersättning för de extra kostnader som är förenade med särskilda svenska villkor och svenska förhållanden i övrigt där sådan ersättning inte strider mot internationella avtal och erkända principer för handel;
• stöden anpassas så att de snarare underlättar än motverkar möjligheterna till generationsväxling bland jordbrukare;
• likartade regler och villkor för all areal i hela landet är att föredra, såvida inte särskilda skäl talar för avvikande regler eller villkor för viss region eller viss produktion.

Därtill vill KSLA särskilt framhålla att

• de ”förgröningsvillkor” som föreslås gälla från 2015 är tämligen begränsade och ”uddlösa” och torde endast undantagsvis få annat än marginell betydelse för vare sig miljö eller disponering och brukande av arealer;
• enkelhet och genomsiktlighet är viktigt för allmänhetens acceptans av stöden;
• administrativ enkelhet är att förorda framför överdriven detaljrikedom med begränsad mernytta till hög kostnad;
• vid uppställande av villkor bör även möjligheten till rationell uppföljning av hur villkoren efterlevs beaktas.