Remissvar Konkurrenskraftsutredningen

Sammanfattning av KSLA:s kommentarer

KSLA ser utredningen som en bra genomgång av den aktuella situationen. Den visar att snabbt ökad konkurrenskraft och lönsamhet är angeläget. Dock saknar akademien konkreta åtgärder för att uppnå detta i utredningen.

De agrara näringarnas stora betydelse som producenter av livsmedel, ekosystemtjänster m m och för en levande landsbygd måste understrykas ytterligare, även i ett långsiktigt perspektiv.
KSLA föreslår att det övergripande långsiktiga målet ska vara att Sverige som en del i det globala ansvaret ska kunna försörja sig själv på livsmedel utan att tära på andras resurser. Det kräver kraftfullt ökad export och därmed konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsproduktion.

Politiken och hela livsmedelskedjan behöver inse jordbruks- och trädgårdsnäringens stora betydelse för samhället för att kunna skapa de krafter och resurser som krävs för ökad konkurrenskraft.

En stark och innovativ livsmedelsindustri för förädling av råvaror behövs för att lyckas på en exportmarknad. Ökad produktivitet och fler innovationer i livsmedelskedjan och även utveckling av marknader kräver ökade FoU-insatser vilket i sin tur kräver stora ekonomiska resurser – där måste staten bidra. Hur finansieringen ska ske och behoven av medel måste ingå i en livsmedelsstrategi. Kartläggningen av utländska marknader bör kunna göras mer organiserat.

KSLA anser att ökad lönsamhet/konkurrenskraft och en ökad attraktionskraft för lantbruket är det viktigaste för att såväl öka intresset för att bli lantbrukare som för att möjliggöra nyetableringar. Skatteregler har stor inverkan på detta.

KSLA välkomnar förslaget att forskningsmedel i större utsträckning ges till behovsdriven forskning som fokuserar på ökad produktivitet, liksom på ökad kompetensutveckling och rådgivning. Särskilt viktigt är ökade satsningar på husdjursförädling och växtförädling, liksom ökad kompetens i företagsledning. Förstärkt forskning i tillämpade ämnesområden är central för att en livsmedelsstrategi med ambitiösa mål ska kunna uppfyllas.

Utredningens förslag till ökad utbildning för rådgivare är också mycket välkommet.

KSLA vill särskilt understryka utredningens inställning till regelförenklingar liksom avvisande av produktionsmedelsskatter och andra ökade kostnader.

Utan att göra avkall på den svenska djuromsorgen, som konsumenterna har förtroende för, måste djurskyddsbestämmelser kunna ändras baserat på ny kunskap och teknik och produktionen utvecklas för ökad lönsamhet. Fördyrande särregler i förhållande till EU-lagstiftningen måste kunna ifrågasättas. KSLA stöder utredningens förslag, särskilt att nationella regler ska vara väl motiverade, vila på vetenskaplig grund och noga prövas bl a vad gäller effekten på konkurrenskraften.

Under det närmaste året arbetar en särskild arbetsgrupp inom KSLA med frågor som gäller djurskydd – konkurrenskraft, livsmedelsstrategi. En dialog med gruppen i dessa frågor är välkommen.