Smakens värde – för individ, producent och förädlare Hur definieras smak? Är ordet smak tillräckligt beskrivande för ordets faktiska innebörd?
Hur förändras smaken från jord till bord och vilken betydelse har smaken i livsmedelskedjans led – från råvaruproducent, till förädlare, kockar och sist till slutkonsument?
Många frågor och svar lyftes då smaken stod i centrum under ett eftermiddagsseminarium på KSLA den 19 mars.
Smak är ett helhetsbegrepp där flera olika intryck spelar in, från smakreceptorerna till kroppens övriga sinnen. Även råvaruursprung, förädling, rum och sammanhang påverkar smakupplevelsen. Olika aspekter av smak varierar i betydelse för olika led i livsmedelskedjan. Exempelvis kan ”smaken av en plats” ha betydelse i alla led, även om producenten är i fokus i bemärkelsen att det väsentliga för denna aspekt är platsen där produktionen sker. ”Smaken av en plats” kan även ha betydelse i marknadsföringen och hos konsumenten som får uppleva smak som härrör från en specifik plats och eventuella specifika produktionssätt.
Juni 2023: Tre kartor som visar utvecklingen i Kindlamossen, Hällefors kommun. Kartorna visar hur det såg ut åren 1865–1867 och dessutom markanvändningen i området år 2018 ur två aspekter. Juni 2023.
Rapport från akademisammankomsten den 14 mars 2024.
Förteckning över artiklar ur ickesvenska tidskrifter och årsböcker med ämnen som på olika sätt har relevans för nordisk skogs- och lantbrukshistorisk forskning i tvärvetenskaplig mening.
Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, 21 no. 55, 1971, s 22–57.
