När 2017 års Bertebosvinnare Kenneth Cassman ger sin prisföreläsning i Falkenberg är det ingen tvekan om vad som är det viktigaste verktyget för just sjunkande barnadödlighet och flickors möjlighet att gå i skolan och därmed stabiliserad global befolkningsmängd: jordbruket.
– Den viktigaste faktorn som bestämmer när en kvinna föder sitt första barn är utbildning, säger han. Men när 70–80 procent av alla inkomster och tid går åt till att skaffa mat och bränsle för vardagen får möjligen äldste sonen gå i skolan. Döttrarna får aldrig chansen förrän matens del av tid och pengar krymper.
År 2050 måste det finnas mer än 60 procent mer mat som folk har råd att betala för jämfört med 2009. Annars vet vi hur det går. Det finns få saker i historien som förutsäger framtiden så säkert som när livsmedelspriserna stiger, maten blir en bristvara och människor grips av oro för att inte kunna försörja sina familjer.
– Om någon tror att lösningen på våra resurs-, miljö-och klimatproblem ligger i att låta maten ta en större del av människors arbetstid och inkomster så glöm det, menar Ken Cassman.
Åren 1965–1981 kom den totala skördeökningen i världen främst genom att bönderna odlade mer mark och 1981–2002 genom att de lyckades plocka ut högre skördar ur varje hektar. Nu är det återigen mer lönsamt att hugga ned skog för att odla ny mark än att ta ut högre skördar per hektar. Det skrämmer Ken Cassman – vi har i princip inte mer mark att odla upp, skogen måste få förbli skog. Samtidigt försvinner dessutom 10 Mha/år genom markförstöring av olika slag.
…
Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022
Rapport från ett webbinarium den 15 oktober 2021.
Med inledning av Catharina Svala.
