Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019
Glyfosat introducerades i svensk växtodling 1975 och har sedan dess varit ett värdefullt insatsmedel för kemisk ogräskontroll. Samtidigt klämtar varningsklockorna – ett flertal ogräs har utvecklat resistens mot detta viktiga växtskyddsmedel och glyfosat förekommer också i våra vattendrag.
Användning av växtskyddsmedel med glyfosat förutsätter att den aktiva substansen är godkänd inom EU. Ett EU-beslut från hösten 2017 tillåter oss att använda produkter med glyfosat fram till den 15 december 2022. Fram till dess måste svenskt jordbruk noggrant följa utvecklingen och analysera konsekvensen av olika scenarier.
Förhoppningar om ett fortsatt godkännande byggt på vetenskapligt underlag blandades med farhågor om att politiskt kappvändande stoppar glyfosat inom EU. Samsyn rådde om behovet av en helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud innebär för svenskt jordbruk.
Författare: Jens Blomquist.
Sammanfattande inspirationsdokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle.
Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktuella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.
…
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
