Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019
Glyfosat introducerades i svensk växtodling 1975 och har sedan dess varit ett värdefullt insatsmedel för kemisk ogräskontroll. Samtidigt klämtar varningsklockorna – ett flertal ogräs har utvecklat resistens mot detta viktiga växtskyddsmedel och glyfosat förekommer också i våra vattendrag.
Användning av växtskyddsmedel med glyfosat förutsätter att den aktiva substansen är godkänd inom EU. Ett EU-beslut från hösten 2017 tillåter oss att använda produkter med glyfosat fram till den 15 december 2022. Fram till dess måste svenskt jordbruk noggrant följa utvecklingen och analysera konsekvensen av olika scenarier.
Förhoppningar om ett fortsatt godkännande byggt på vetenskapligt underlag blandades med farhågor om att politiskt kappvändande stoppar glyfosat inom EU. Samsyn rådde om behovet av en helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud innebär för svenskt jordbruk.
Författare: Jens Blomquist.
Hur ser sambanden mellan friluftsliv och folkhälsa egentligen ut, och hur bör samhällets stöd till friluftslivet utvecklas? Det var huvudfrågorna under en konferens på temat ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” som anordnades av Frisam, Friluftsrådet, Upplandsstiftelsen och KSLA i samverkan.
Här får vi ta del av händelser, kunskaper och erfarenheter från åren då galna ko-sjukan, BSE, härjade. Förhoppningsvis ska de leva kvar och förmedlas till kommande generationer.
Slutrapport från KSLA:s kommitté för kompetensförsörjning inom livsmedelssystem.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 4
