KSLA lämnat synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH).

Sverige måste ha djärv forskning och innovation som bidrar till att utveckla de gröna näringarna, med FN:s Agenda 2030 och stärkt konkurrenskraft som utgångspunkt. Fokus bör ligga på nytänkande, banbrytande forskning, omdanande tillämpningar och ökad samverkan inom forskningsvärlden liksom mellan forskningen och samhället i stort.

De gröna näringarna (jord-, skogs- och vattenbruk) har en avgörande roll för försörjning av mat, vatten, skogsråvara, energi och naturresurser, liksom för människors välbefinnande, för en levande landsbygd och för att begränsa klimatförändringarna. Näringarna kommer att behöva genomgå omställningar för att bli mer anpassningsbara och hållbara. Dessa samhällsutmaningar överskrider geografiska, sektoriella och disciplinära gränser och måste därför tacklas samordnat och i samverkan. De senaste åren har den globala säkerhetspolitikens utveckling också alltmer påverkat de gröna näringarna, vilket ytterligare stärker vikten av en hög inhemsk produktion. Sverige har här goda förutsättningar och ligger redan i framkant internationellt i arbetet för en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030 inom politik, forskning och näringsliv. Men ambitionsnivån kan och bör höjas. Näringarna kommer fortsatt att behöva ställa om för att bli mer anpassningsbara och hållbara.

Nyckelorden är hållbar omställning, det vill säga strategiska och strukturerade kunskapsunderbyggda förändringsprocesser som kan påverka samhället i demokratiskt beslutad önskvärd riktning. Vi identifierar fyra nyckelutmaningar och har nio förslag till hur forskningspolitiken kan bidra till hållbar omställning, med fokus på helhetssyn över sektorer, nyttiggörande av forskning, och ökad internationalisering.

Sammanfattning av KSLA:s förslag

• Utveckla de existerande nationella forskningsprogrammen som rör de gröna näringarna (klimat, hållbart samhällsbyggande, livsmedel och antibiotikaresistens) samt inrätta ett motsvarande nationellt program om vatten. Detta för att stimulera tvärvetenskap och samverkan mellan skilda aktörer.
• Stärk den tvärvetenskapliga forskningsanknytningen i de högre utbildningarna för de gröna näringarna för att ge en bredare kompetens som inkluderar de globala hållbarhetsmålen.
• Ge Formas ökade resurser för att möjliggöra framtagandet av kunskapsöversikter samt evidensbaserade analyser till stöd för beslutsfattande inom de gröna näringarna.
• Ge de statliga forskningsfinansiärerna i uppdrag att ta fram bättre bedömningskriterier för ökad dialog och rörlighet mellan akademi och övriga samhället.
• Stärk samverkan mellan forskningsinstitut och universitet och högskolor för att öka forskningens nyttiggörande.
• Öka stödet för att utveckla och tillämpa ny teknik inom de gröna näringarna.
• Investera i god kompetensförsörjning inom digitalisering.
• Ta initiativ i internationella forskningsprocesser för en biobaserad ekonomi och välfärdsutveckling globalt.
• Uppdatera stödet till KSLA via Formas för att akademien än bättre ska kunna utveckla sin roll som en oberoende arena för dialog, samverkan och idéutbyte och genom detta bidra till de gröna näringarnas omställning.

Detta inspel Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft har utarbetats av KSLA:s utskott för forskningsfrågor. Arbetet baseras på en enkät om kunskaps- och forskningsbehov ställd till KSLA:s svenska och internationella ledamöter, seminarier på KSLA där relaterade frågor har belysts, tillämpliga relevanta strategidokument och forskningsagendor, samt en dialog inom akademin och med IVA och KVA.