Aldrig tidigare har felnäringen varit så utbredd och aldrig tidigare har det producerats så mycket mat. Antalet människor i världen som drabbats av hunger har minskat under flera decennier, men kurvan har vänt uppåt igen på senare år. Men inte alls lika kraftigt som kurvan för övervikt, fetma och brist på mikronäringsämnen, vitaminer och mineraler.
Drygt 2 000 miljoner människor är överviktiga och feta och ungefär lika många äter för lite av mat som innehåller viktiga mikronäringsämnen. Dessa två grupper överlappar varandra, men uppskattningarna visar att de som drabbas av de här typerna av felnäring är ca två och en halv gånger fler än de ca 830 miljoner människor som går till sängs hungriga. Sammanlagt är bortemot tre miljarder människor drabbade.
Ett alltmer oregelbundet nederbördsmönster, som en del av pågående global uppvärmning, fortsatt snabb befolkningsökning och utbredd fattigdom, speciellt i resurssvaga områden, är starka drivkrafter i det som beskrivits som ”The perfect storm”. Uttrycket karakteriserar konsekvenserna i form utbredd oro, konflikter och migration i spåren av kriser inom vatten-, mat-, och energi-försörjning.
Man kan tycka att detta är en väl dyster bild och att möjligheterna bör beaktas. Globalt har produktionen och utbudet av mat under flera decennier ökat betydligt snabbare än befolkningen. Möjligheterna att öka produktionen av mat eller annan biomassa på ett hållbart sätt bedöms fortfarande vara stora. Diskussionen bör emellertid inte bara kretsa kring produktion och vad som kommer ut på marknader.
En omfördelning av en del av den mat som produceras redan idag skulle kunna eliminera hungern. Ändrade matvanor, bland annat färre animaliska produkter i dieten, minskat svinn och minskat överätande – idag i samma storleksordning som det som kastas – skulle radikalt kunna ändra förutsättningarna för matsäkerhet och nutrition och vara sunt för människor, miljö och klimat.
Användningen av mark, vatten, andra resurser för att minska felnäringen innefattar många olika typer av brukningsenheter. Ökad produktivitet och socialt acceptabla arrangemang är viktiga förutsättningar för hållbarhet.
Rapport från ett hybridseminarium den 24 augusti 2023.
Rapport från ett webbinarium den 4 februari 2022, arrangerat av Ungdomsutskottet.
Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.
Referat från akademisammankomstöverläggning den 8 november 2018.
