Debatten om den biologiska mångfalden i skogen är laddad och argumenten går förbi varandra. Samsynen kring fakta är dålig och forskningsresultat tolkas olika. Frågan är vad vi behöver veta för att debatten ska bli konstruktiv och föra frågorna framåt.
Det var utgångspunkten för akademiens överläggning den 8 april med närmare 100 deltagare. Arbetet fortsätter i en ny kommitté om biologisk mångfald inom akademien.
– Det saknas mer vetenskapligt grundade faktaunderlag för att diskutera hur det står till med den biologiska mångfalden i den svenska skogen, vilket i sin tur får konsekvenser för såväl bevarande av flora och fauna som för praktiskt skogsbruk. Kunskapskällorna betraktas olika och det är olika perspektiv på brukandet av skogen. Vi hoppas att det här ska bli startpunkten för en mer konstruktiv diskussion där KSLA har en nyckelroll, framhöll Lennart Rådström inledningsvis.
Utgångspunkten är FN:s konvention för biologisk mångfald.
– Den lägger grunden, men talar inte om vad vi ska göra operativt för att gå vidare. Det har aldrig klargjorts, exakt, vad vi menar med hållbart nyttjande, sade Torbjörn Ebenhard, Centrum för biologisk mångfald.
En nyckelfråga är förstås hur man mäter biologisk mångfald. Utifrån bra mätningar kan man följa och utvärdera mångfalden. Det är inte helt lätt eftersom det handlar om att ha koll på 25 000–30 000 skogslevande arter i form av fåglar, däggdjur, lavar, svampar, mossor, kärlväxter och evertebrater (ryggradslösa djur).
KSLA har sedan 2019 arbetat med ett projekt om jordbruksregleringen under 1900-talet. Denna artikel beskriver arbetet.
Referat från inspirationsföreläsning vid akademikickoff den 21 augusti 2019.
Rapport 1 från den studieresa till Foodvalley i Nederländerna som KSLA:s Kommitté för livsmedelsproduktionens värdekedja gjorde i oktober 2018.
Den 4–5 augusti 2013 hölls trädgårdsdagar i Enaforsholm i syfte att högtidlighålla KSLA:s 200-årsjubileum.
