EU:s ökade fokus på skog, hot eller möjlighet för svensk skogsnäring? – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

Skogen och dess brukande omfattas bland annat av Biodiversitetsstrategin, Bioekonomistrategin, Kriterier för hållbart skogsbruk och hållbara investeringar samt Skogens bidrag till klimatmålen, för att nämna några.

Gemensamt för dessa strategier och processer är att de sker trots brist på EU-kompetens inom skog. Var och en av dessa strategier och processer tenderar att se skogen och skogsnäringen ur ett begränsat perspektiv utan att beakta konsekvenser för helheten.

I skenet av att EU-kommissionen lanserat Den gröna given (Green Deal) och initierat en process för att ta fram en skogsstrategi för EU så finns både möjlighet och behov av att tillföra skoglig kompetens och helhetsperspektiv till dessa centrala aktiviteter för skogsnäringen. Mot den bakgrunden och i syfte att höja kunskapen om drivkrafterna bakom EU:s ökande intresse för skog arrangerade KSLA detta samtal, där även den svenska skogssektorns syn på de viktigaste strategierna och processerna togs upp.

KSLA:s preses Jan Fryk konkluderade:

– Man kan undra var det brister, varför når inte skogsnäringen fram med budskapen kring skogens bidrag och värde för att infria såväl klimat- som hållbarhetsmål?

Måhända är det samstämmighet, tydlighet och begripliga budskap som hittills saknats från skogsbruket. Med EU:s Gröna giv och ökad tydlighet kring mål och prioriteringar skapas en kontext som genom aktivt deltagande i formuleringen av EU:s skogsstrategi kan få ett tydligt innehåll.