Synen på strömmingen spretar och sprattlar – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Det blev stora rubriker och högt tonfall i sociala media under 2020 gällande strömmingens tillstånd i Östersjön och MSC-märkningen. Utifrån det tog sig Östersjökommittén an att arrangera ett slutet rundabordssamtal i juni 2021 med ambitionen att skapa ett nyfiket samtal med centrala aktörer i frågan: kustfisket, det pelagiska fisket, forskare, sportfisket, MSC och WWF.

Lärdomar

Vi ser storskaliga förändringar i fisktäthet och fiskbiomassa. Trenderna för många arter pekar nedåt de senaste 20–30 åren, för bl a torsk, lax, öring, och på senare tid även för sill/strömming (med viss variation på populationsnivå).
Det är endast en liten andel av Östersjöns sill och strömming som går till humankonsumtion.
Det finns stora naturliga variationer i de biologiska systemen, även utan mänsklig påverkan.

Hur kan det komma sig att trots att fisket följer regler och beslut så har fiskbestånden påverkats kraftigt? Finns det brister i EU:s och Sveriges fiskeriförvaltning? Det verkar finnas ett stort inslag av politisk dragkamp på EU-nivå som får följdeffekter på fisket. Dessutom försvårar de ingångna bilaterala avtal som tillåter andra länder att fiska på svenskt vatten Sveriges manöverutrymme.

Efter detta rundabordssamtal har regeringen gett Havs- och Vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå områden för utflyttning av trålgränsen i Östersjön på försök till 2027.

Många delar av fiskeförvaltningen har fått forskningsuppdrag kopplade till sig:

De kustnära strömmingsbestånden och deras koppling till utsjöbestånden.
Bestämma relationen strömming/skarpsill i fångsten vid landning inom industrifisket.
Spiggens roll i ekosystemet.