I EU:s markstrategi för 2030, ”Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat”, föreskrivs att alla marker i EU ska vara i gott skick senast 2050 samt att skydd, hållbar användning och återställande av mark ska bli normen.
I strategin tillkännages att kommissionen ska lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag om markhälsa för att säkerställa samma skyddsnivå för mark som finns för vatten, havsmiljö och luft i EU. Ett sådant lagstiftningsinitiativ ska vara baserat på en konsekvensbedömning med subsidiaritetskontroll och fullt ut respektera kraven på bättre lagstiftning och medlemsländernas befogenheter.
Mark har främst förknippats med livsmedelsproduktion, men friska marker är avgörande för livet på jorden och utgör ett ekosystem som tillhandahåller många andra viktiga tjänster, till exempel energi och råvaror, kolbindning, vattenrening och vatteninfiltration. Många ekonomiska sektorer är beroende av friska marker på ett sätt som går bortom enskilda markområden. Marken är ett extremt komplext, varierande och levande medium som står för mer än 25 procent av all biologisk mångfald på planeten och utgör grunden för livsmedelskedjan. Detta ömtåliga lager som bara är några centimeter tjockt kommer att behöva förse den förväntade globala befolkningen på nästan 10 miljarder människor år 2050 med mat och filtrerat dricksvatten.
Marken är planetens största landbundna kolförråd och friska marker är därför avgörande för klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar. Marken är dessutom en viktig faktor när det gäller att uppnå målen i den europeiska gröna given, såsom klimatneutralitet, nollutsläpp, hållbara livsmedelssystem och en motståndskraftig miljö.
Marken utsätts dock för allvarlig förstörelse: 60–70 % av markekosystemen i EU uppskattas vara i dåligt skick och lider av långvarig försämring, vilket innebär att de tillhandahåller ekosystemtjänster i allt mindre omfattning.
Kommissionen arbetar med att lägga fram ett särskilt lagstiftningsförslag om markhälsa senast 2023 för att ta itu med de gränsöverskridande effekterna av markförstöring, säkra lika marknadsvillkor samt främja politisk samstämmighet mellan medlemsländerna och i EU som helhet. Detta görs i syfte att uppnå EU:s mål för klimatet och den biologiska mångfalden samt livsmedelstrygghet och vattenskydd.
KSLA:s inlaga till EU-samrådet i markfrågan finns i bifogad pdf. Sist i bilagan finns remissgruppens sammanfattning. Den finns även här.
KSLA har yttrat sig över länsstyrelsernas redovisning av situationen och utvecklingen av bildandet av fiskevårdsområden i Sverige.
EU-konsultation om eventuell revidering av Förnybartdirektivet.
KSLA är inte någon formell remissinstans men har ändå lämnat synpunkter på Vattenmyndighetens samrådshandlingar för den nya vattenförvaltningen. Samma remissvar har lämnats till samtliga Vattenmyndigheter.
KSLA har lämnat synpunkter på Miljömålsberedningens förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige.
