KSLA välkomnar intentionerna i förslaget till ny nationell strategi för formellt skydd av skog med frivillighet som grund, stärkt äganderätt, samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas och nya skyddsformer används.
För att genomförandet ska lyckas krävs dock trovärdighet, transparens, snabba processer och rimliga ersättningar, samt att markägare förstår grunderna i prioriteringar och hur processen går till. De myndighetsinterna processerna behöver därför förändras i grunden. Tydlig prioritering av skyddsvärd skog behöver hanteras över länsgränser. Även artskyddsfrågorna bör innefattas i arbetssättet då det är viktigt att skogsägaren möter ett arbetssätt från myndighetens sida i dessa frågor, jämför HD dom T 538–22. Beslutsfattande måste grundas på att resurser är tillgängliga.
Att förändra arbetssätt på myndigheterna till att i första hand arbeta med frivillighet kommer att kräva betydande resurser i form av utbildning och kalibrering. I förslaget saknas tydlighet avseende hur pågående processer skall hanteras och prioriteras ur finansiellt perspektiv.
KSLA har svarat på EU:s konsultation om revidering av Land Use, Land Use Change and Forestry Regulation (LULUCF).
KSLA har yttrat sig över EU-kommissionens förslag till direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens (KN2023/03652).
KSLA har till Landsbygdsdepartementet lämnat synpunkter på förslag om Gårdsstödet 2015–2020 – förslag till svenskt genomförande.
KSLA har till Jordbruksdepartementet yttrat sig om utredningen ”Förslag till ny svensk indelning av skogsrelaterade ägoslag”.
