Den frågeställningen lockade 180 deltagare till en mycket intressant överläggning, med Patrik Myrelid som moderator.
Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson liksom klimatexpert Magnus Nilsson underströk i sina inledningar att jordbruket får en alltmer central roll i klimatdiskussionen.
År 2040 kommer jordbruket i EU vara vår största utsläppssektor. Då ska utsläppen ha minskat med 90 procent jämfört med 1990. År 2050 är målet noll i nettoutsläpp. Det svenska jordbrukets utsläpp nu i CO2eq är cirka 0,5 miljoner ton från drivmedel, 5–7 miljoner ton från metan och lustgas i djurhållningen och cirka 2 miljoner ton i nettoläckage från åkermarken. Den svenska nettoinlagringen har minskat från 60 miljoner ton år 2010 till nu 40 miljoner ton CO2eq, enligt Magnus Nilsson.
Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin framhöll helheten. Det gäller inte bara att få ned utsläppen. Lika viktig är klimatanpassningen. Dessutom ska livsmedelsproduktionen öka och vara robust såväl i fredstid som i kriser. Vi måste ha lönsamma företag nu för att klara framtiden.
I diskussionen sa flera att de trodde det är möjligt att öka produktionen och minska klimatpåverkan. De underströk behovet av forskning och innovationer. Flera efterlyste en gemensam färdplan.
KSLA-ledamoten och vetenskapsjournalisten Henrik Ekman höll högtidstalet vid akademiens högtidssammankomst den 12 juni 2022.
SLO-fonden är en av de fonder som akademien administrerar till nytta för forskning och utveckling inom de gröna näringarna.
Juni 2024: En Sverigekarta som ger en bild av utbredningen av landets alléer.
Rapport från överläggningen vid akademisammankomsten den 11 april.
