Den frågeställningen lockade 180 deltagare till en mycket intressant överläggning, med Patrik Myrelid som moderator.
Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson liksom klimatexpert Magnus Nilsson underströk i sina inledningar att jordbruket får en alltmer central roll i klimatdiskussionen.
År 2040 kommer jordbruket i EU vara vår största utsläppssektor. Då ska utsläppen ha minskat med 90 procent jämfört med 1990. År 2050 är målet noll i nettoutsläpp. Det svenska jordbrukets utsläpp nu i CO2eq är cirka 0,5 miljoner ton från drivmedel, 5–7 miljoner ton från metan och lustgas i djurhållningen och cirka 2 miljoner ton i nettoläckage från åkermarken. Den svenska nettoinlagringen har minskat från 60 miljoner ton år 2010 till nu 40 miljoner ton CO2eq, enligt Magnus Nilsson.
Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin framhöll helheten. Det gäller inte bara att få ned utsläppen. Lika viktig är klimatanpassningen. Dessutom ska livsmedelsproduktionen öka och vara robust såväl i fredstid som i kriser. Vi måste ha lönsamma företag nu för att klara framtiden.
I diskussionen sa flera att de trodde det är möjligt att öka produktionen och minska klimatpåverkan. De underströk behovet av forskning och innovationer. Flera efterlyste en gemensam färdplan.
…
Rapport från ett hybridseminarium den 10 maj 2023.
Kort referat från seminariet ”Vad kan Sverige lära av Irlands livsmedelsstrategi?” den 18 april 2018.
Rapport från Kungl. Fysiografiska Sällskapets symposium på Lunds universitet 23 november 2022.
