I det första föredraget berättade professor Tomas Hlasny från Tjeckien om erfarenheter av att ha befunnit sig i ett epicentrum av granbarkborreangrepp. Förlusterna var hundratals miljoner kubikmeter. Det extrema väderläget 2018 tillsammans med ogynnsam homogenisering av skogsbeståndet togs upp som viktiga för att utbrottet startade och blev så allvarligt.
Sedan 1961 har sju större utbrott skett i Sverige, tre orsakade av storm, tre av varma och torra somrar och ett av okänd anledning. Han visade att dödad volym efter utbrottet med start 2018 är fem gånger högre jämfört med efter stormen Gudrun. Han menade att utbrottet ska ses som en varningsklocka och visar på vikten av mer kunskap om vad som påverkar trädens motståndskraft.
Andelen granskog som hotas av granbarkborren kommer att öka på grund av åldersfördelningen tillsammans med ändrat klimat. En viktig del för avverkningen är att definiera specialsortiment med tydliga krav. Ett budskap var att reservat inte kan starta utbrott. Däremot finns ett utbyte mellan skog utanför och innanför reservat på lokal nivå.
I den slutliga paneldiskussionen rådde en viss oenighet kring om granen verkligen minskar och att vi måste ha beredskap att hantera nya skadegörare och kombinationer av skadegörare.
Dessa uppgifter med arkivnummer E IV c:1–5 i akademiens arkiv innehåller inkomna dokument för två undersökningar angående sockenmagasinens existens och karaktär i Sverige, gjorda 1832/33 respektive 1843/44. Arkivet är sorterat länsvis, samt inom de olika länen årsvis.
Rapport från Ungdomsutskottets hybridseminarium 29 november 2022.
Referat från seminariet ”Klimatnödläge inom de gröna näringarna – hur bidrar vi till lösningen?” den 7 november 2019.
Rapport 1 från den studieresa till Foodvalley i Nederländerna som KSLA:s Kommitté för livsmedelsproduktionens värdekedja gjorde i oktober 2018.