I det första föredraget berättade professor Tomas Hlasny från Tjeckien om erfarenheter av att ha befunnit sig i ett epicentrum av granbarkborreangrepp. Förlusterna var hundratals miljoner kubikmeter. Det extrema väderläget 2018 tillsammans med ogynnsam homogenisering av skogsbeståndet togs upp som viktiga för att utbrottet startade och blev så allvarligt.
Sedan 1961 har sju större utbrott skett i Sverige, tre orsakade av storm, tre av varma och torra somrar och ett av okänd anledning. Han visade att dödad volym efter utbrottet med start 2018 är fem gånger högre jämfört med efter stormen Gudrun. Han menade att utbrottet ska ses som en varningsklocka och visar på vikten av mer kunskap om vad som påverkar trädens motståndskraft.
Andelen granskog som hotas av granbarkborren kommer att öka på grund av åldersfördelningen tillsammans med ändrat klimat. En viktig del för avverkningen är att definiera specialsortiment med tydliga krav. Ett budskap var att reservat inte kan starta utbrott. Däremot finns ett utbyte mellan skog utanför och innanför reservat på lokal nivå.
I den slutliga paneldiskussionen rådde en viss oenighet kring om granen verkligen minskar och att vi måste ha beredskap att hantera nya skadegörare och kombinationer av skadegörare.
Referat från seminariet ”Trämekanisk industri i en globaliserad värld” den 9 april 2019.
Rapport från Äganderättsprojektets skogsexkursion ”Äganderätten i praktiken” den 2 oktober 2019.
Rapport från ett webbinarium den 18 juni 2021 arrangerat av KSLA:s skogsskadekommitté.
Rapport från ett rundabordssamtal i juni 2021.
