Hela yttrandet kan läsas i bifogad pdf
Miljömålsberedningen lägger fram ett stort antal förslag. KSLA välkomnar många av dessa. De bygger i stor utsträckning på att information och rådgivning tillsammans med ekonomiska incitament ska ge önskat resultat. KSLA understryker betydelsen av operativa och mätbara delmål med uppföljning och analys av resultat, samt feedback till aktörerna så att ytterligare åtgärder kan vidtas om det blir nödvändigt för att uppfylla EU-förordningarnas bindande mål.
KSLA vill också framhålla behovet av en genomtänkt kommunikation som syftar till en bred uppslutning kring mål och problembild samt acceptans av styrmedel och metoder för mätning och uppföljning av de styrmedel som används.
KSLA konstaterar att betänkandet är mer genomarbetat när det gäller växthusgaser och kolinlagring än när det gäller biologisk mångfald där beredningen hänvisar till myndighetsuppdraget med att ta fram en nationell åtgärdsplan enligt EU-förordningen om naturrestaurering. När det gäller klimatpolitiken understryker akademien betydelsen av minskade fossila utsläpp på både kort och lång sikt. Upptag av växthusgaser i skog och mark kan inte kompensera för otillräckliga insatser inom andra sektorer.
KSLA förordar att utvecklingen i andra europeiska länder följs både när det gäller arbetet med upptag av växthusgaser samt biologisk mångfald och natur. Dels kan vi lära av hur andra geografiskt närliggande länder angriper problemen, dels kan vi verka för en rapportering som ger en rättvis bild av medlemsstaternas insatser. KSLA har genom sina internationella ledamöter och nätverk med andra europeiska lantbruksakademier inlett sådana kontakter.
KSLA ser ett behov av att i utredningen, på flera olika punkter, tydliggöra användningen av definitioner och terminologi, vilket kan få stora konsekvenser för kommande tillämpning av regelverken (se vidare nedan). Det finns även ett behov att tydliggöra vilken forskning som bedömningar baseras på, och i relevanta fall även klargöra på vilka grunder forskning med andra resultat inte används som underlag för bedömningar och slutsatser.
KSLA har yttrat sig över betänkandet ”En hållbar bioekonomistrategi för ett välmående fossilfritt samhälle” samt delbetänkandet ”Förnybart i tanken, ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi”.
KSLA har fått möjlighet att besvara Formas remiss om den strategiska forskningsagendan för livsmedel, Dnr 2019-02159.
– bättre verkan genom internationell påverkan” (SOU 2022:43).
KSLA har beretts tillfälle att ha synpunkter på Näringsdepartementets Remiss angående Konkurrenskraftsutredningen Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, SOU 2015:15