Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.
Jord- och skogsbrukets markbördighet är central i KSLA:s arbete och har varit så alltsedan ”ängen var åkerns moder” fram till dagens gödslingsoptimering.
Som alternativ till gödsling med renodlad mineralnäring framhålls gärna begreppet ”kretslopp” i form av avloppsslam från reningsverken. Men avloppsslam är hanterings-, lagrings- och transportkostnadskänsligt och innehåller många oönskade ämnen. Kretsloppstanken kan inte genomföras rakt av, det blir i stället en fråga om att balansera kostnader mot intäkter och att väga nyttiga ämnen mot oönskade, ibland rent av farliga. En mycket central fråga i pågående avloppsslamsdiskussion är också tillvaratagande av det essentiella grundämnet fosfor.
Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. Det har gett oss möjligheter att peka på alternativ som har bärkraft i nuet och i den nära framtiden. Samtidigt finns det klara luckor i kunskaperna när det gäller att bedöma slamhanteringen i det långa perspektivet.
I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.
Text: KSLA:s slamgrupp.
Publiceras endast digitalt.
With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of “the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources.
Sveriges första samlade jakthandbok. Boken ger en välformulerad bild av den samtida kunskapen om jakt och villebråd och författarens tidiga och framsynta tankar rörande viltvård och naturvård.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
