Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.
Jord- och skogsbrukets markbördighet är central i KSLA:s arbete och har varit så alltsedan ”ängen var åkerns moder” fram till dagens gödslingsoptimering.
Som alternativ till gödsling med renodlad mineralnäring framhålls gärna begreppet ”kretslopp” i form av avloppsslam från reningsverken. Men avloppsslam är hanterings-, lagrings- och transportkostnadskänsligt och innehåller många oönskade ämnen. Kretsloppstanken kan inte genomföras rakt av, det blir i stället en fråga om att balansera kostnader mot intäkter och att väga nyttiga ämnen mot oönskade, ibland rent av farliga. En mycket central fråga i pågående avloppsslamsdiskussion är också tillvaratagande av det essentiella grundämnet fosfor.
Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. Det har gett oss möjligheter att peka på alternativ som har bärkraft i nuet och i den nära framtiden. Samtidigt finns det klara luckor i kunskaperna när det gäller att bedöma slamhanteringen i det långa perspektivet.
I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.
Text: KSLA:s slamgrupp.
Publiceras endast digitalt.
…
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.
