SOLMED nr 20 Den svenska växtförädlingens historia

Jordbrukaren har med aktivt urval av kärnor och frön alltid strävat mot bättre sorter och valt dem som visat sig starkast och givit bäst utfall. Genom upptäckten av ärftlighetslagarna år 1900 fick växtförädlingen en fastare teoretisk grund för sitt arbete. Korsningar kunde planeras och utnyttjas bättre. Hybrideffekter gav stora skördeökningar. Genetisk forskning gav underlag för stora framsteg inom växtförädlingen. Arbetet resulterade i sorter med hög avkastning, bättre anpassning till modern jordbruksdrift och ökad sjukdomsresistens. Allt detta underlättade jordbrukarnas arbete. Samtidigt skedde en anpassning av kvalitets­egenskaperna till konsumenternas krav.

Den svenska växtförädlingens historia. Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretagens uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.