Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet
Jordbrukaren har med aktivt urval av kärnor och frön alltid strävat mot bättre sorter och valt dem som visat sig starkast och givit bäst utfall. Genom upptäckten av ärftlighetslagarna år 1900 fick växtförädlingen en fastare teoretisk grund för sitt arbete. Korsningar kunde planeras och utnyttjas bättre. Hybrideffekter gav stora skördeökningar. Genetisk forskning gav underlag för stora framsteg inom växtförädlingen. Arbetet resulterade i sorter med hög avkastning, bättre anpassning till modern jordbruksdrift och ökad sjukdomsresistens. Allt detta underlättade jordbrukarnas arbete. Samtidigt skedde en anpassning av kvalitetsegenskaperna till konsumenternas krav.
Den svenska växtförädlingens historia. Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretagens uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.
Kommittén för Morgondagens Odlingssystem bidrar med inspiration och kunskap för att visa hur en övergång till miljösmarta och produktiva odlingssystem och metoder kan genomföras.
EU och biodrivmedel – ett rundabordssamtal, Sekreteraren har ordet, Aktuell ledamot: Börje Steenberg berättar minnen, Börje Steenbergs självbiografi, bokrecension, Boksläpp på KSLA 6 maj och 22 april, Extra: Recirkulering av CO2 ger förnybart bränsle
The main focus of this report from the Bertebos Conference 2008, is on Golden Rice and other genetically modified and biofortified crops, on the potential they have for the world population, and on which challenges have to be overcome before they can be used.
…
