Landskapsplan Barksätter


Mer information

Landskapsplan Barksätter – inventering och gestaltningsförslag

Mary Francke-Gustafsson donerade 1983 Barksätters egendom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att förvaltas inom en stiftelse. Strategin för Barksätter innebär att all verksamhet skall bedrivas på det sätt som ger bäst ekonomiskt utbyte inom ramen för donationens syfte, med hänsynstagande till de kulturella och miljömässiga värdena.

Under jubileumsåret 2013 har stiftelsen bland annat etablerat en ädellövspark och slutfört denna inventering och gestaltningsplan. Syftet med projektet har varit att ta fram material om befintliga kvaliteter i landskapet, kopplat till dess träd, samt göra ett gestaltningsförslag för att tillföra ytterligare kvaliteter. I detta har upplevelsen från vägarna, att försköna landskapet på ett herrgårdsmässigt vis och att gynna gamla träd stått i fokus.

Landskapsarkitekt Daniel Nilsson har genomfört ett ambitiöst arbete med inventering av fastighetens karaktärsträd och kommit med stimulerande förslag på hur gårdens omgivningar kan gestaltas. KSLA:s och stiftelsens förhoppning är att arbetet kan inspirera och väcka idéer hos läsaren om hur landskapet kan förskönas.

Av landskapsarkitekt Daniel Nilsson.
Inventeringskartor upprättade av Rositza Velikova.

Till landskapsplanens Appendix.


Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

SOLMED nr 16 Från höfrö till vallfrö

SOLMED nr 16 Från höfrö till vallfrö

Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

Den goda jorden – en förstörbar tillgång – KSLAT nr 2-2005

Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.

KSLA Nytt 1-2013

KSLA Nytt 1-2013