KSLA sysslar huvudsakligen med dagens och morgondagens areella näringar men uppmärksammar också gårdagens jordbruk och skogsbruk i form av agrarhistorisk verksamhet. Det finns forskare som ägnar sig åt båda dessa världar och har förmåga att se både framåt och bakåt i tiden. Lennart Kåhre är en av dem. En lång rad publikationer i frågor rörande utsäde, växtgenetiskt bevarande och lantbrukssystem vittnar om den delen av hans forskning som syftar till förbättringar i framtiden. Redan tidigare har han sett bakåt i tiden och framlagt sina forskningsrön i historiska artiklar som Svensk vallfröodling (1961), Svensk frökontroll förr och nu (1976) och The history of seed certification in Sweden (1990). Nu har han samlat sig till ett större arbete om den svenska fröförsörjningen från 1740 till 1870.
”Kåhres arbete vänder sig till ett flertal användargrupper. Givetvis hör traditionella agrarhistoriker till dessa, men också lokalhistoriker då så mycket är beskrivet på lokal och regional nivå. Till användarna kan även föras botanister och växtekologer, eftersom det går att följa växters introduktion och utveckling i Sverige. Andra som kan vara intresserade är forskare som sysslar med modern förädling, vilka kanske har nytta av att studera den tidigare utvecklingen. Även i det nya tänkandet med uthålligt jordbruk kan det bli aktuellt med arter som länge har varit ur användning.” (Ur företalet.)
Författare: Lennart Kåhre
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004
De 10 svenska kungliga akademierna har en gemensam broschyr som i korta ordalag presenterar varje akademi för sig. Broschyren har tillkommit på initiativ av Musikaliska akademiens ständige sekreterare Fredrik Wetterqvist och är gjord i samarbete mellan de 10 akademierna. Den finns att tillgå på akademiernas kanslier. Förordet har skrivits av förre Riksmarskalken, professor Svante Lindqvist.
