Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – del II
KSLA höll under våren 2012 fyra workshops om tillförsel av rötslam till jordbruksmark. Bakgrunden var att KSLA i ett remissvar till Naturvårdsverkets slamutredning erbjudit sig att ta fram mer fakta i frågan genom seminarier och liknande. Vid tillfället för dessa workshops pågick en ny och utökad slamutredning med ett vidare kretsloppsperspektiv. Dessa workshops var, tillsammans med en öppen konferens 2013, avsedda att bistå med fakta och erfarenheter till Naturvårdsverkets utredning.
KSLA:s andra workshop i en serie om slamanvändning i jordbruket hölls torsdagen den 26 april 2012. Temat var främst lagar och regler samt möjligheten till styrning och tillsyn av slamtillförseln till produktiv mark. Olika erfarenheter och förslag till hur brister kan hanteras kom fram under dagen, som gav tillfälle till belysande diskussioner.
Detta är rapporten från denna workshop.
Text: Monica Kling, frilansjournalist, Miljö & JordOrd
Denna rapport genomlyser möjligheterna att i skogsbruket höja virkesproduktionen samt belyser om och hur naturmiljön påverkas av detta.
Sammanfattande inspirationsdokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
