EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
Hur vi bedömer våra vatten är en av de faktorer som vi kan jämföra länderna emellan. SLU har genomfört en nordisk jämförelse som visar att det inte alltid är så lätt att jämföra flora och fauna i olika länders vatten. Under 2009 kommer det att fattas ett formellt beslut om bedömningen av de svenska vattnen, som kommer att rapporteras till EU. Det styr i sin tur vilken ambition de kommande åtgärdsprogrammen ska ha och också vilka kostnader som kommer att uppstå. I denna dokumentation från seminariet den 11 mars 2009 på KSLA redovisar forskare från SLU resultaten då de svenska bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag använts på danska och finska vatten.
Rapport från KSLA:s och Skogshistoriska sällskapets seminarium Det skogliga biståndet så här långt, den 31 oktober 2017.
En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden.
