EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
Hur vi bedömer våra vatten är en av de faktorer som vi kan jämföra länderna emellan. SLU har genomfört en nordisk jämförelse som visar att det inte alltid är så lätt att jämföra flora och fauna i olika länders vatten. Under 2009 kommer det att fattas ett formellt beslut om bedömningen av de svenska vattnen, som kommer att rapporteras till EU. Det styr i sin tur vilken ambition de kommande åtgärdsprogrammen ska ha och också vilka kostnader som kommer att uppstå. I denna dokumentation från seminariet den 11 mars 2009 på KSLA redovisar forskare från SLU resultaten då de svenska bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag använts på danska och finska vatten.
Ädellövskogen är en omistlig del av Sveriges natur. Den är en självklar och attraktiv del i det sydsvenska landskapet, viktig för rekreation och nödvändig för den biologiska mångfalden. Virkesproduktionsvärdet i ädellövskog är dock för närvarande relativt lågt, framförallt beroende på höga anläggningskostnader och långa omloppstider.
…
En handskrift om 1700-talsmedicin vid Veterinärinrättningen i Skara
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
