Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen.
Måltiden kan också knyta oss samman över dessa gränser. Därför är det bra att veta lite om varandras kultur, religion och matvanor.
Inflytandet från olika etniska kök är stort. Ibland kallas det lite överseende för mattrender, något obestämt och ytligt. Sanningen är att vi alltid har varit intresserade av främmande länders och religioners matkulturer. I alla tider har vi till Sverige hämtat hem smaker som med tiden blivit en del av det vi kallar svenskt.
Med denna skrift vill vi bidra till att öka kunskapen om den mångkulturella måltiden. Vi har valt att utgå från fem stora världsreligioner och hur de påverkar människors matvanor och förhållande till mat. Det finns många olika tolkningar av religiösa matföreskrifter och även variationer på hur dessa efterlevs. I alla religioner varierar graden av religiositet från människa till människa. För den som inte räknar sig som religiös är ändå religionen och dess traditioner ofta viktiga för identiteten. De religiösa högtiderna stärker de sociala banden, mellan unga och gamla, inom familjen och med vänner. Det är med andra ord inget man byter bort bara för att man byter land. Vi känner stor ödmjukhet när vi på några få sidor försöker sammanfatta så många människors tro och kultur. Uppgifterna om hur många som tillhör olika religioner handlar snarare om hur många i Sverige som kommer från olika kulturer eftersom det inte förs statistik på religiös tillhörighet.
Vi vill väcka tanken att det finns råvaror att producera både privat och kommersiellt, nya produkter att förädla, nya maträtter att smaka och fler högtider att beakta. I många butiker, små som stora, erbjuds råvaror, produkter och kryddor med internationell bakgrund. Vi bedömer att det finns utrymme att utöka exponeringen och tillgången på dessa produkter. Det bör också finnas goda möjligheter att producera fler av dessa produkter i Sverige och med svenska råvaror.
I vårt mångkulturella Sverige är maten och måltiden en viktig del för att öka kunskapen om varandra och därmed bidra till ökad integration i samhället. Smaka gärna på innehållet i ”Den mångkulturella måltiden”!
Den mångkulturella måltiden som pdf.
KSLA:s Kommitté for mat, hälsa och ekonomi Christina Möller, ordförande Eva Callmer, Stockholms läns landsting Åke Clason, Hushållningssällskapens Förbund Margareta Frost-Johansson, Hushållningssällskapens Förbund Helen Göranzon, Institutionen for hushållsvetenskap, Uppsala universitet Karin Höök, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Fakta och värderingar. Vad styr politiken för de gröna näringarna? • Skoglig kompetensförsörjning • Markanvändningen, maten, klimatet och miljön • Framtidens teknik • Småorten och landsbygdens utveckling • Skogen brinner! Igen! • Och mer!
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
