En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land.
Kan i- och u-ländernas jordbruk utvecklas parallellt och i harmoni med varandra? Det finns en hel del i den internationella jordbrukspolitiska debatten, både inom EU och WTO, som tyder på konflikter av både politisk och kommersiell art, men också tecken på att det finns möjligheter.
Jordbruk kommer även i framtiden att vara en viktig näringsgren i Sverige och i i-världen, men sannolikt producera delvis andra varor och tjänster än för närvarande. För många u-länder är jordbruket en viktig startpunkt och en del av vägen mot välfärd. Dessa länder behöver därför få möjlighet att, precis som vi i Sverige gjorde en gång i tiden, utveckla jordbruket från ett självhushållningsjordbruk till ett jordbruk som kan sälja på lokala marknader, för att i nästa etapp förse städer med livsmedel, handla med angränsande länder och så småningom kunna konkurrera på världsmarknaden.
Syftet med denna antologi är att utifrån Sveriges nya politik för global utveckling (PGU) belysa dels samband och målkonflikter inom jordbruk, handel och utveckling, dels möjligheter till ökad samstämmighet.
Bokprojektets styrgrupp: bonde och biståndskonsult Mats Denninger, ämnesrådgivare Inge Gerremo, professor Per Wramner, docent Stefan de Vylder samt akademiens sekreterare Bruno Nilsson.
Publikationen är slut i tryck.
Har vackra landskap någon kraftfull försvarsadvokat i en tid när jord och skog förväntas leverera bröd, brädor och bränsle i en omfattning som aldrig tidigare? En personlig essä av Jenny Jewert.
Om en östgötsk bondgårds ekonomiska historia 1786–1950.
Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.
