Matens nya vägar till staden. KSLA:s Kommitté för land och stad har arbetat med att belysa trender kring maten i städerna. Berlin blev en internationell anhalt i arbetet.
Smakens värde – för individ, producent och förädlare. Vilken betydelse har smaken i livsmedelskedjans olika led? Är ordet smak tillräckligt beskrivande? Smaken stod i centrum vid ett seminarium i mars.
Rätten att äga och bruka sin mark. Ett seminarium mot bakgrund av markägares stigande osäkerhet kring tillämpningen av de lagar som påverkar rätten att förfoga över sin mark.
Skogen och klimatet. Hur ska vi använda våra skogar bäst för att motverka klimatförändringen? Vetenskapen ger inget entydigt svar, det framkom vid ett seminarium i mars.
Slottsbesök i kungliga spår. Akademiledamöterna ställde kosan mot Rosersbergs slott och Ekolsunds slott vid den årliga vårexkursionen i maj.
Räcker virket från skogen? Ja, det räcker, enligt detta seminarium i april. Men vari ligger incitamenten till att odla mer skog och vem har bäst råd att betala för skogsråvaran?
Långtidsstudier av vegetationsrutorna på Enaforsholm. Fjällvegetationen dokumenterades här redan på 70-talet. Ytorna är nu återfunna och nyinventerade, till fromma för klimatförändringsstudier i området.
Och mycket mer – trevlig läsning!
Du som hämtar och sparar pdf:n: vi rekommenderar att visa tvåsidigt/dubbelsidigt med försättsblad.
Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.
Bjärehalvöns agrara utveckling under 1700- och 1800-talet
