Att länka samman vårt gemensamma ansvar
Den i Stockholm anordnade FN-konferensen 1972 om mänsklig miljö i världen, United Nations Conference on the Human Environment, UNCHE, har satt stora spår i utvecklingen under de 50 år som följt. Sveriges roll vid tillkomsten av konferensen var avgörande. Konferensen var på många sätt en respons på och ett försök till att hantera insikten att miljöfrågorna inte var enbart en nationell fråga utan även krävde ett gemensamt, globalt ansvar.
Det här numret av KSLAT handlar i huvudsak om perioden från konferensen i Stockholm 1972 fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag, men också om miljöinriktat arbete som inletts redan dessförinnan inom ramen för svenskt biståndsarbete. Det är vår förhoppning att skriften ska leda till ett omfattande fortsatt arbete och diskussioner inom KSLA, men också att detta nummer av KSLAT kan vara till nytta och inspiration för flera.
Redaktörer: Per Eriksson, Madeleine Fogde, Inge Gerremo, Kerstin Niblaeus.
Till bläddringsbar pdf (gratisapp, innehåller reklam).
Den bifogade pdf:n är lågupplöst. Önskar du en högupplöst pdf (44 MB), kontakta akademien@ksla.se.
KSLA:s ledamöter behöver inte beställa skriften. Den kommer som vanligt per automatik hem i brevlådan.
Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?
Om landskapsestetikens betydelse för den urbana människan och om den urbana människans betydelse för landet utanför staden.
A strategy document on the role of the green sector and the life sciences in Sweden’s development towards a sustainable society.
Resultatet av Viltförvaltningskommitténs arbete med att belysa den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter.
