Det finns en kulturell och en vetenskapshistorisk skillnad mellan västra och östra Sverige. Det östsvenska kulturområdet är välkänt med en komplicerad struktur med tvåsäde och reglerade byar. Förhållandena i Västsverige har varit annorlunda med ett ensäde där varje åker besåddes år efter år. Ägofördelningen och bysamhället var oreglerat och mindre komplicerat sammansatt. Östsverige har länge fascinerat forskare och kommit att spela en stor roll för vår uppfattning om gångna tider. Västsverige har inte på samma sätt dragit till sig forskarnas intresse.
I denna bok får vi lära känna ett annat Västsverige. Här kastas ljus över ett tämligen okänt Halland med framgångsrika bönder som inte alls odlade samma sak år ut och år in, utan istället lade ned stor omsorg på olika växtföljder och på gödsling och som lyckades höstså oberoende av trädor. Vi får genom bevarade bondedagböcker och gårdsräkenskaper lära känna bönder som framgångsrikt skördade avsevärt större skördar än vad som vanligen sagts i äldre källor och litteratur, bönder som stod lika väl rustade att möta den agrara revolutionen under förra seklet som bönder i andra landsdelar.
Författaren, fil. dr Lennart Andersson Palm, är civilekonom och historiker och verksam vid Göteborgs universitet.
Östersjökommitténs sammanfattning av sitt arbete perioden januari 2020–juni 2023.
Denna bok ingår i ett bokverk om två volymer som behandlar den gröna näringens utveckling, medaljer, belöningar under drygt 200 år.
Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!
