Det finns en kulturell och en vetenskapshistorisk skillnad mellan västra och östra Sverige. Det östsvenska kulturområdet är välkänt med en komplicerad struktur med tvåsäde och reglerade byar. Förhållandena i Västsverige har varit annorlunda med ett ensäde där varje åker besåddes år efter år. Ägofördelningen och bysamhället var oreglerat och mindre komplicerat sammansatt. Östsverige har länge fascinerat forskare och kommit att spela en stor roll för vår uppfattning om gångna tider. Västsverige har inte på samma sätt dragit till sig forskarnas intresse.
I denna bok får vi lära känna ett annat Västsverige. Här kastas ljus över ett tämligen okänt Halland med framgångsrika bönder som inte alls odlade samma sak år ut och år in, utan istället lade ned stor omsorg på olika växtföljder och på gödsling och som lyckades höstså oberoende av trädor. Vi får genom bevarade bondedagböcker och gårdsräkenskaper lära känna bönder som framgångsrikt skördade avsevärt större skördar än vad som vanligen sagts i äldre källor och litteratur, bönder som stod lika väl rustade att möta den agrara revolutionen under förra seklet som bönder i andra landsdelar.
Författaren, fil. dr Lennart Andersson Palm, är civilekonom och historiker och verksam vid Göteborgs universitet.
…
Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar.
Sommarnumret innehåller bl a ett referat från Wallenbergprofessor Tobias Kümmerles seminarium om rewilding.
För att bättre förstå vad som idag driver unga kvinnor och män att utveckla företag och verksamheter på landsbygden och därmed bättre kunna vaska fram de goda förebilderna, arrangerades den 17 september 2009 seminariet Att ”odla” entreprenörskap på landsbygden. Ett referat av Torbjörn Wennebro.
