Det finns en kulturell och en vetenskapshistorisk skillnad mellan västra och östra Sverige. Det östsvenska kulturområdet är välkänt med en komplicerad struktur med tvåsäde och reglerade byar. Förhållandena i Västsverige har varit annorlunda med ett ensäde där varje åker besåddes år efter år. Ägofördelningen och bysamhället var oreglerat och mindre komplicerat sammansatt. Östsverige har länge fascinerat forskare och kommit att spela en stor roll för vår uppfattning om gångna tider. Västsverige har inte på samma sätt dragit till sig forskarnas intresse.
I denna bok får vi lära känna ett annat Västsverige. Här kastas ljus över ett tämligen okänt Halland med framgångsrika bönder som inte alls odlade samma sak år ut och år in, utan istället lade ned stor omsorg på olika växtföljder och på gödsling och som lyckades höstså oberoende av trädor. Vi får genom bevarade bondedagböcker och gårdsräkenskaper lära känna bönder som framgångsrikt skördade avsevärt större skördar än vad som vanligen sagts i äldre källor och litteratur, bönder som stod lika väl rustade att möta den agrara revolutionen under förra seklet som bönder i andra landsdelar.
Författaren, fil. dr Lennart Andersson Palm, är civilekonom och historiker och verksam vid Göteborgs universitet.
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Socker är föremål för debatt inom flera olika läger. Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. Inom andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion. Dessa och många fler aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker diskuterades vid KSLAs konferens den 30 mars 2006
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens
